Senast uppdaterad 2016-12-06 13:50.

Mellan etik och lagstiftning

Socialtjänsten i Malmö stad har på begäran lämnat ut uppgifter om
personer med utvisningsbeslut till polisen. Det har väckt många känslor och reaktioner, bland så väl Malmöbor, facket, forskare och
hjälporganisationer, som inom socionomprofessionen. En del menar till och med att socialtjänsten kan vägra lämna ut sådana uppgifter till polisen – av professionsetiska skäl eller med stöd av Barnkonventionen och principen om barnets bästa. Antagandena bygger dock på en felaktig uppfattning om hur dessa kan användas.

Malmö stads socialsekreterare, likt över hela landet, har en hög professionsetik och arbetar varje dag för att stödja socialt utsatta personer på bästa möjliga sätt trots ett ansträngt läge. Polisens begäran är därför ur ett etiskt och medmänskligt perspektiv ingen lätt uppgift för en socialsekreterare att förhålla sig till. Malmö stads socialsekreterare har hamnat i ett svårt läge mellan utlänningslagstiftningen och socialtjänstlagens uppdrag att ge stöd till utsatta människor.

– Att i den situationen påstå att det finns utrymme för socialsekreterarna att vägra lämna ut uppgifterna till polisen när det inte stämmer, utgör missriktad kritik som skapar orättfärdig press på socialsekreterarna, menar Maria Engleson, stadsjurist i Malmö stad.

– Juridiskt är frågan inte svår. Det finns inga utrymmen för tolkningar i detta fall även om många velat ge sken av det, säger Maria Engleson. Men jag har full förståelse för att det upplevs problematiskt ur ett etiskt perspektiv för våra socialsekreterare.

Enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen ska socialtjänsten lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden om polisen begär det och om uppgifterna behövs för att verkställa ett utvisningsbeslut.

Om Barnkonventionen och barnets bästa

Det har lyfts från olika håll – bl.a. forskare och socialhögskolan – att det finns tolkningsutrymme utifrån Barnkonventionen och principen om barnets bästa, och att frågan därför bör prövas i en högre instans.

Principen om barnets bästa används som en grund i alla åtgärder som rör barn och innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet. För lagstiftaren innebär principen att hänsyn till barns intresse ska tas redan när lag stiftas. För en kommun som ska tillämpa viss lag innebär principen att när det finns utrymme för olika tolkningar, eller när man har att göra en intresseavvägning, så ska den lösning som är den bästa för barnet väljas.

Någon intresseavvägning ska enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen inte göras och bestämmelsen öppnar inte upp för någon annan tolkning än att uppgifter ska lämnas ut. Principen om barnets bästa kan alltså inte i detta fall användas för att bortse från gällande lagstiftning eller välja att bryta mot densamma.

Inom Malmö stad samverkar flera professioner och tar hjälp av varandras expertisområden, framförallt i sådan här händelser. Vid behov finns det alltid en dialog mellan Malmö stads jurister och socialsekreterare.

Malmö stad har under flera års tid värnat principen om barnets bästa för barn med utvisningsbeslut. Redan innan lagstiftning på nationell nivå infördes om rätt till skola för barn med utvisningsbeslut fick dessa barn gå i skola i Malmö. Barn med utvisningsbeslut beviljas ekonomiskt bistånd med full norm på samma sätt som andra barn som bor i Malmö. En praxis som Malmö stads kommunfullmäktige fastslagit just med hänvisning till Barnkonventionen och principen om barnets bästa.

Rikta kritiken rätt

Det som nu händer i Malmö är en konsekvens av Sveriges migrationspolitik och regeringens utökade uppdrag till polisen att verkställa fler utvisningsbeslut. För detta ändamål använder polisen en tydlig lagstiftning som funnits länge i Sverige.

– Om man har invändningar på regeringsbeslut och lagstiftningen så är det viktigt att kritiken riktas dit. Rikta den inte mot Malmö stads socialsekreterare som varje dag arbetar med att lindra nöd och ge stöd till behövande, säger Per-Erik Ebbeståhl, direktör för förvaltningsavdelningen på stadskontoret i Malmö stad.

– Socialtjänsten samarbetar inte med polisen för att verkställa utvisningar, de utför en lagstadgad skyldighet. Socialtjänsten jobbar inte heller med angiveri. Vi anger inte självmant personer till polisen. Det är helt klart en svår  situation ur ett medmänskligt perspektiv. Men det betyder inte att man utan vidare kan strunta i de skyldigheter som finns att i vissa situationer på begäran lämna ut uppgifter till en annan myndighet, avslutar Maria Engleson.

Polisen har skickat in begäran till Malmö stads socialtjänst om utlämnande av uppgifter om personer som har utvisningsbeslut.

Polisens första begäran omfattade 200 namngivna personer. Av dessa fanns 32 personer hos Malmö stads socialtjänst. Deras kontaktuppgifter har lämnats till polisen.

Polisen ämnar skicka in ytterligare begäran om utlämnande av uppgifter om personer som har utvisningsbeslut till Malmö stads socialtjänst.

Socialtjänsten får inte självmant lämna uppgifter till polisen, utan bara när polisen begär uppgifter på namngivna individer.

Fakta

Polisen har skickat in begäran till Malmö stads socialtjänst om utlämnande av uppgifter om personer som har utvisningsbeslut. Polisens första begäran omfattade 200 namngivna personer. Av dessa fanns 32 personer hos Malmö stads socialtjänst. Deras kontaktuppgifter har lämnats till polisen. Polisen ämnar skicka in ytterligare begäran om utlämnande av uppgifter om personer som har utvisningsbeslut till Malmö stads socialtjänst. Socialtjänsten får inte självmant lämna uppgifter till polisen, utan bara när polisen begär uppgifter på namngivna individer.