Senast uppdaterad 2015-11-10 16:35.

Vilka krav ställs på anhöriga i dag?

Omslagsbild på antologin Vem ska betala det obetalda omsorgsarbetet

”Att vara anhörig är att få höra an till någon, att vara närstående är
att få stå någon nära. Anhörigskap är för de flesta inte att vara en
resurs, en funktion eller en kategori. Anhörigskap är relation, en
relation till en annan människa som man vill ha i sin närhet och vara
nära.” Så börjar inledningen till antologin om det obetalda
omsorgsarbetet.

Varifrån kom idén till att göra en antologi om stöd till anhöriga?

- Det ingår som ett uppdrag i ”Det fortsatta arbetet för social hållbarhet”, där jag fick i uppdrag att ta fram en forskarstödd fördjupning kring det obetalda omsorgsarbetet, säger Martina Takter, redaktör för antologin.

Varför är det viktigt att uppmärksamma anhörigas situation?

- Många anhöriga har en tuff vardag, speciellt de som förvärvsarbetar eller går i skolan. De riskerar i hög grad att själva drabbas av ohälsa, och de får även svårt att sköta sitt arbete eller skola.

- Det är ju inte meningen att vi ska se anhöriga som en resurs för att ge vård och omsorg till sjuka och äldre, men så har samhället tyvärr utvecklats.

Författartexterna innehåller både bredd och djup i en mångfald av områden rörande anhöriga. Forskare med olika kompetenser och från olika universitet och högskolor problematiserar och ger exempel på risker och effekter av det obetalda omsorgsarbetet. Ett kapitel handlar till exempel om anhöriga som förvärvsarbetar och ett annat kapitel om unga som omsorgsgivare.

- En undersökning visar att sju procent av barn, som går i nian i grundskolan och som har sjuka eller föräldrar med missbruksproblematik, ofta ger stöd hemma. Och då handlar det inte bara om omsorg, utan det kan även vara att de stödjer ekonomiskt. För att orka med detta stannar de ofta hemma från skolan en till flera dagar i veckan.

Texter utifrån olika perspektiv

Antologin är framtagen tillsammans med Sveriges ledande forskare inom området och de olika kapitlen tar utgångspunkt i olika frågeställningar och målgrupper. Anhöriggruppen är nämligen ingen homogen grupp, den är lika bred och komplex som invånarna i ett samhälle.

- Vi har haft ett särskilt uppdrag att titta på hur olika diskrimineringsgrunder samspelar med vilket stöd närstående och anhöriga får. Vi vet att till exempel kön, etnicitet och ålder påverkar situationen för anhöriga.

Antologin presenteras för kommunstyrelsen i september. Vad tror du händer sedan?

- Det finns ett antal åtgärdsförslag och min förhoppning är att man tar dem på allvar. Vi ska arbeta långsiktigt för en socialt hållbar utveckling och detta är ett av de områden som påverkar ojämlikheten i hälsa, avslutar Martina Takter.