Kulturarv Malmö A-Ö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Augustenborg

Ekostaden Augustenborg. Tillhör MKBs fotoarkiv

Ekostaden Augustenborg. Tillhör MKBs fotoarkiv

Augustenborg är känt för alla Malmöbor. Många har bott i området eller kört förbi längs Lönngatan, Lantmannagatan eller Ystadvägen. Augustenborg byggdes av MKB 1948—1952 och är ännu idag MKBs största bostadsområde med strax över 1600 lägenheter. Från början fanns två gamla gårdar där Augustenborg ligger: Augustenborg och Sofiedal. Den gamla Augustenborgsgården används idag som administration för Fosie Stadsdel.
 
Augustenborg är ett tidigt exempel på "grannskapsplanering". Inom ett mindre område ska finnas allt vad de boende behöver såsom ett stort antal affärer, ett centrum, många fritidslokaler, skola, centraltvätt, biograf, egen brandkår — allt på nära håll.
 
Men Augustenborg bar också en dröm om utsuddade klassgränser. När det invigdes 1952 kunde MKB:s ordförande konstatera att all kategoribebyggelse hade "utplånats" i området. De flesta yrken fanns representerade. Sättet att bygga koncentrerat på ett större område under kort tid förhindrade att staden delades upp med olika samhällsklasser i olika stadsdelar.
 
Drömmen om det perfekta boendet levde ett antal år. Många av de boende var arbetare och tjänstemän med stabil lön som såg till att barnens uppväxt blev den bästa möjliga med sysselsättning i föreningar och fotbollsklubbar under ideellt tänkande ledares ansvar. Men med åren skaffade många familjer nya och större bostäder i mer attraktiva delar av Malmö. Nya grupper flyttade in.
 
Det fanns sålunda också en social problematik i Augustenborg, från början inte särskilt omfattande. Men när befolkningen växte och barnen blev fler och äldre, kom ungdomarnas sysselsättning inte bara att handla om "meningsfull fritid". Området förändrades. Många boende kände sig otrygga. Omsättningen av hyresgäster var under en tid högre än normalt. 
 
Behovet att göra genomgripande förändringar blev akut i början av 1990-talet. Översvämningar vid kraftiga regn orsakade problem. MKB och Malmö stad beslöt då att skapa en stadsdel som tog sikte på de boendes och hela områdets behov. Man byggde dammar och öppna kanaler som ledde bort vattnet, samtidigt som kanalerna fick en estetisk funktion i en vacker utemiljö. Man ville se Augustenborgs utveckling i ett bredare ekologiskt sammanhang.
 
Nu bildades Ekostaden Augustenborg som ett samarbete mellan organisationer, myndigheter, föreningar och företag i området. Ett omfattande arbete med förändring av gårdsmiljöer, växtlighet och gemensamma ytor inleddes med de boendes önskemål i främsta rummet. Ekostaden har under åren utvecklats i en omfattande social process, en ständig förändring som pågår hela tiden.
 
Augustenborg har idag återvinning i stor skala i många miljöhus med gröna tak. Dessutom finns en kommunal verksamhet som kallas Gröna Tak, som ordnar konferenser och föreläsningar med ekologiska teman. MKB har samarbete med Augustenborgsskolan. Amatörteatern Augusten etablerades i den gamla kvartersbion. Kaféverksamheten för seniorer har många återkommande besökare. Träffpunkten GNISTAN ("Göra Något I Stan") finns för barn och föräldrar. De mindre barnen har ett eget Koloniområde och ett Kaninhotell. Ett aktivt miljö- och energiarbete, MIBB, sker i samarbete med Hyresgästföreningen.
 
2010-11-09    /  Bertil Aunér

Litteratur
 
Augustenborg. En stadsdel i Malmö stad. 2002.
Aunér, Bertil, "Det var så himla grant". Människor och visioner i Augustenborg 1948-2008. 2009.
Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 1: 1945-1955. 2001.
Ekostaden Augustenborg. Towards a sustainable neighbourhood. 200?
Habitat Malmö. Dokumentation av goda exempel för hållbar livsmiljö i staden. 2001.
Heimgård, Christer, Augustenborg. Så som det tog form ... 2006.
Heimgård, Christer, Augustenborgs utveckling. Från statarbostad och folkhem till "grön" stadsdel. 2001.
Holm, Lennart, Ett bostadsområde blir äldre. 1958.
Lindqvist, Peter, Augustenborgs botaniska takträdgårdar (Stadsbyggnad 1992:2 , s. 24-27.)
MKB 50 år. Från Augustenborg till Potatisåkern. En tidning full av minnen. 1996.
Nilsson, Bertil, Augustenborgsgården. Huset med anor och möjligheter. (Vårt Fosie 2002:4, s. 10-11.)
Pfannenstill, Bertil, Sociologisk undersökning av Augustenborgsområdet i Malmö. 1953.

Senast ändrad: 2017-09-05 14:49