Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Automatrestauranger — ett snabbmatskoncept från 1890-talet

Malmö-Automaten på Södergatan 22 (senare Buttricks hörna)

Det nya automatkaféet har en särskild buffet för öl, porter och vin, uppställd vid ingången, och utefter salens långvägg en annan buffet för smörgåsar, kallmat, kaffe, choklad, buljong med mera.
 
Bufféerna är mycket eleganta med vita marmorytor inom skulpterad mahogny. Varje smörgåsautomat har ställ för tolv smörgåsar, var och en på sitt fat och över varandra, så att när betalningen stuckits in och fjädern dragits fram, kan kunden själv tar ut sin smörgås på fatet. Någon betjäning behövs inte. Fyllning av apparaterna sker bakom buffén och osynligt för allmänheten. Smörgåsarna var stora och ölglasen höll omkring 25 cl. [...].
 
Det är Sydsvenska Dagbladet som rapporterar från Automaten i Malmös invigning på Södra Tullgatan 1899.

Under 1900-talets två första decennier etableras mer än ett dussin automater i Malmö. Dessa hade att antal fördelar mot vanliga restauranger. Dels var de snabba att använda, ingen väntetid, varken på servitör, mat eller nota. Dels slapp man betala dricks och rockavgift. De fyllde dessutom en social funktion genom att det kunde finnas särskilda avbalkningar för kvinnor. Kvinnor kunde omöjligt gå ensamma på restaurang på den tiden. Samtidigt hade många kvinnor kommit ut i arbetslivet och behövde ha något att äta på lunchen. För både män och kvinnor gällde att det inte längre gick att hinna hem och laga mat på den korta tid man numera hade för lunch mitt på dagen. Allt hastade, klockan tickade.
 
Efter första världskriget blev världen en annan. Nyhetens behag var borta och automaterna hade ju aldrig varit särskilt automatiska! Det fanns människor bakom de förnäma fasaderna som fyllde på i luckor och tankar. De svenska automaterna elektrifierades aldrig trots att allt annat tycktes bli eldrivet under 1920-talet. Företagen som tillverkade och servade automaterna upphörde under 20-talets början och kvar blev några restauranger där automaternas granna fasader stod kvar som dekoration. Längst klarade sig Vega på Skeppsbron vars automat överfördes till Malmö museum 1961.

Automatrestauranger i Sverige
De flesta automaterna etablerades naturlig nog i Stockholm där det totalt fanns ett 60-tal automater genom åren. Göteborg och Malmö hade ca 15 vardera. I övrig fanns det spridda automater från Umeå i norr till Ystad i söder. I Skåne fanns det automater i Trelleborg, Ystad, Kristianstad, Helsingborg, Landskrona och Lund.

Hur fungerade automaterna?
Först och främst kan vi slå fast att de inte var särskilt automatiska! En vägg skiljde kunden från personalen. Kunden stoppande ett mynt i en springa och en automatisk mekanism vägde myntet, godkände det och öppnade en lucka eller kran. Bakom väggen lagades maten och fylldes i automaten. Drycker kyldes med is eller rinnande kallvatten medan varma drycker som soppa, kaffe och te värmdes av kokande vatten från en gasbrännare. Även belysningen drevs med gas. Någon elektricitet fanns inte på automaterna.
 
Hur uppfattades då automaten av allmänheten? Denna beskrivning av Ivar Lo Johansson i Stockholmaren är från 1954, men gäller förhållandena på 20-talet, kan kanske ge svaret:
 
"I det längsta vägrade jag tro att det fanns mänskliga varelser innanför automaterna. Jag ville tänka att de var enbart "automatiska". Jag föreställde mig att bakom den förnicklade fondväggen med dess luckor skötte arbetet sig självt.
Ända till den dag då ett rött, svettigt ansikte stack fram i den halvcirkelformade luckan i väggen och frågade om mina förti öre betydde bräckkorv eller risgrynsgröt. Det var samma pris på bäggedera.
Jag fick en chock.
Automaten hade inte uppfattat det klart. Mänskan hade måst träda emellan."
 
Malmös alla automater
Det har funnits omkring femton automater i Malmö. Vissa flyttat med bibehållet namn och andra bytt namn, men legat kvar på samma ställe. De första automaterna etablerades ofta i hörnlokaler i nybyggda hus, men med tiden sjönk statusen på automaterna och man hyrde in sig i äldre lokaler på sämre lägen. Det verkar lite grovt räknat vara så, att de första tio till femton åren var det borgarklassen som besökte automaterna medan de som fanns kvar efter första världskriget blev enkla öl- och matställen för arbetarna.
 
Quisisana Automaten, Södergatan 26, 1899-1902
AB Automaten, Södra Tullgatan 6, 1899-1900
AB Nya automaten, Södra Tullgatan 6, 1901
Automat-Caféet, Stora Nygatan 60, 1903-1907
Thalia-Automaten, Södra Tullgatan 3, 1907-1908
Malmö Automaten, Södergatan 22, 1906-1930, Exercisgatan 2, 1930-1956
Malmö Nya Automaten, Södra Förstadsgatan 41, 1909
Rönneholms Automaten, Rönneholmsvägen 2, 1910-1929
Automaten Vega, Skeppsbron 3, 1911-1961
Automaten Skogens Bro, Östra Förstadsgatan 1, 1911-1924
Automaten Lejonet, Landbygatan 1, 1912-1932
Automaten Gustaf Adolf (City), Södergatan 32, 1912-1915
Baltic Automaten, Södra Förstadsgatan 6, 1912-1916
Automaten Södervärn, Bergsgatan 40, 1913-1914
AB Smörgås-Buffén, Adelgatan 11, 1914-1923

2011-08-24  / Christian Kindblad

Litteratur

Karl Gratzer, Snabbmat i automat: Småföretagandets villkor. 1998.
Christian Kindblad, Automatrestauranger.  (Elbogen 2010, s. 15-45).

Länkar

www.theautomat.com

Se även  

Restauranger

Senast ändrad: 2016-04-04 14:48