Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Rudolf Fredrik Berg 1846-1907

Staty av limhamnskungen Berg i Limhamn

Staty av limhamnskungen Berg i Limhamn

Rudolf Fredrik Berg föddes den 3 maj 1846 i Stockholm. Han utbildade sig till kemiingenjör. I december 1872 fick han syn på en annons i tidningen där man sökte efter en disponent till en nygrundad firma i Lomma: Skånska Cement. Han sökte och fick jobbet. Bland det första Berg gjorde var att flytta firmans verksamhet från Lomma till Limhamn. Hans engagemang sträckte sig långt utöver cementfabriken. Han var en tidig förespråkare för egnahemsrörelsen och ville att arbetarna skulle bo i egna bostäder. Han månade om arbetarna på många sätt bland annat gick han i borgen för deras skulder.  

Berg tyckte om att bilda bolag. Han grundade upp till 40 stycken aktiebolag, till exempel AB Stranden som drev kallbadhuset på Limhamn och även Järnvägen Malmö-Limhamn som han var med om att grunda som ett aktiebolag. Han hade även ett finger med i spelet i så skilda saker  som Limhamns bibliotek och hamnen. Han donerade också pengar för upprättandet av ett stadsbibliotek i Malmö, vilket förverkligades 1905. På nuvarande stadsbibliotekets personalavdelning står alltjämt en byst av honom.

För arbetarna i sina företag verkade han i en patriarkal anda; han gav arbetarna fri sjukvård och olycksfallsförsäkringar. Men den patriarkala eran gick mot sitt slut och arbetarna började organisera sig fackligt, något han var emot. 1889 bildades en arbetarklubb på företaget och murarna krävde högre löner. Han försökte tala med dem men den 15 mars såg han sig tvingad att stänga fabriken. Därmed var han var den förste i Sverige som använde sig av lockouten som vapen. Han grundade senare Malmös arbetsgivarförening. Berg hade en stark religiös övertygelse vilket gav honom  öknamnet "cement-Jesus" i tidningen Arbetet. Tillsammans med sin första hustru Amelie engagerade han sig i söndagsskoleverksamhet. I religiösa frågor hade Berg ett ekumeniskt förhållningssätt. Han behöll banden till Evangeliska fosterlandsstiftelsen och statskyrkan där hans bror Edvard var präst men stod öppen för samarbete med Frälsningsarmén och baptister. Berg avled den 8 december 1907, samma dag som kungen Oscar II. Hans bror som var kungens läkare kunde inte närvara vid broderns bortgång då han var tvungen att närvara vid monarkens dödsbädd.

2011-12-19  /  Martin Lövstrand, Stadsbiblioteket

Litteratur

Andersson, P. Gunnar, Alun och ark, kalk och krut . 1974.
Berg, Jan O., Om R.F. Berg, Axel Danielsson och en ohelig Malmöallians 1898 (Elbogen 2011, s. 15-28.)
Berg, Jan O,  På spaning efter en svensk modell. 2011.
Berg, Rudolf Fritz,  Söndagsskolans i Malmö historia. 1901.
Dalin, Eva, R F Bergs minne : en protokollsbok berättar. 2004.
Danielson, Bengt, Företagsarkiv från Euroc på Landsarkivet i Lund. 1991.
Fredenberg, KG, När limhamnskungens krona blev tung att bära. 1992.
Georgsson, Lars-Olof, Pionjärerna i det Skånska näringslivet. 1995.
Mellvig, Folke. Industrikung och idealist : boken om R. F. Berg. 1945.
Minne från medaljutdelningsfesten den 5 december 1940.
Svensson, Per. Malmö - världens svenskaste stad, 2011.
Åberg, Alf, Cement i 100 år : en krönika om Skånska Cementaktiebolaget AB Cementa. 1972.

Senast ändrad: 2016-04-04 14:57