Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Bulltofta/Valdemarsro i historisk tid

Bulltoftagården

I äldre tider var Västra Skrävlinge en utpräglad jordbrukssocken. År 1671 fanns här 32 gårdar, 15 låg i Västra Skrävlinge, 8 i Västra Kattarp och 9 i Bulltofta. I socknens 3 byar fanns sammanlagt 73 oxar, 114 hästar och 52 kor. 61 ungkreatur, 208 får och 183 svin. Socknens enda biodlare hade 6 bistockar. Man skar torv i mossarna och Bulltofta hade fiske i Sege å.
 
Den äldsta handlingen där byn Bulltofta nämns är daterad den 23 april 1434 då ärkebiskopen Peder Lycke överlåter Sege kvarn och Bulltofta by till konung Erik och får som ersättning 2 gårdar i Malmö. Om Bulltofta by hette det att den är "Jn Ganze Hell By, som kallas Bultofftae i Oxie härad". Till byn hörde en stor äng — Bulltofta Mosse eller "Herre Engh" — vilken slottsherrarna på Malmöhus slott tidigare brukat hösta för sina hästar.
 
Svår boskapspest härjade under 1700-talet och i mars 1746 hade 274 nötkreatur dött. Det fanns endast 12 oxar och 31 kor och kalvar kvar i socknen. Hästarnas antal var 141 hästar — dessa angreps inte av sjukdomen. 
 
I slutet av 1700-talet sammanslogs de flesta av Bulltofta gårdar till en. Den första ägaren till Bulltofta gård var råd- och handelsmannen Henrik Kockum. I början på 1800-talet överlät han gården till sonen Johan Daniel. Till gården hörde även ett bränneri och 1803 hade Henrik Kockum här även anlagt ett oljeslageri för tillverkning av linolja. Denna verksamhet pågick till omkring 1828.
 
Vid Johan Daniel Kockums död 1854 övertogs Bulltofta av den då knappt myndige sonen Ludvig, broder till Peter Kockum på Rosengård. Ludvig var en driftig jordbrukare och gjorde Bulltoftagården till en mönstergård. Den ståtliga huvudbyggnaden i två våningar uppfördes under hans tid — i det sentida villaområdet Bulltofta/Valdemarsro gick byggnaden under namnet "Borgen" eller "Bulltofta slott".
 
Ludvig Kockum avled 1905. Egendomen omfattade över 500 tunnland. En stor del av dessa ägor blev 1924 Bulltofta flygfält.
 
Under andra världskriget förlades flygflottiljen F10 på Bulltofta. Hangar och förläggningar placerades intill Bulltoftagården vid Vattenverksvägen. Borgens andra våning utnyttjade F10 till sin väderlekstjänst och signalverksamhet. Här hade man kontakt med observatörer längs Skånes sydkust. Felaktiga uppgifter uppger att Borgen eller Bulltofta slott revs redan 1949. Men huset stod kvar ännu 1956/57 då undertecknad bodde i området. Rivningen har alltså skett senare.
 
Det fanns ytterligare två gårdar inom Bulltofta/Valdemarsro-området, den vid Änghaga, ägare Ernst Persson, och Valdemarsrogården som under 40-talet brukades av Otto Nilsson "Buller".
  
2011-01-03  /  Kjell Wihlborg

Litteratur
 
Agri, Janne, Västra Skrävlinge i gamla dagar. (Malmö fornminnes-förening. Årsskrift 1940, s. 65-88.)
Andersson, Helge, Minnen från Bulltofta byskola (Byahornet 1997, s. 2-5.)
Bulltofta. Uppsats Malmö högskola 2006.
Eriksdotter, Gunhild, Bellevue och Bulltofta. Två 1800-talsgårdar i utkanten av det dåtida Malmö. 1987.
Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö. En översiktlig inventering. 2002.
Jönsson, Gerda, Bulltofta byskola — några minnesanteckningar (Elbogen 1995, s. 151-170.)
Wihlborg, Kjell, Så minns jag Valdemarsro — "Bulltofta Trädgårdsstad" (Från Kirsebergs backar till Sundets ängar, s. 65-71. 2005.)

Senast ändrad: 2016-04-04 15:46