Kulturarv Malmö A-Ö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Donationsjordar

Malmö på 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg 1588.

Malmö på 1580-talet. Kopparstick av Franz Hogenberg 1588.

För att förstå systemet med donationsjordar måste man gå tillbaka till tidig medeltid. Vanligtvis var det kungen som grundade staden och bestämde dess plats. I gengäld måste han avsätta mark, såväl till bostäder som för jordbruk. Efterhand betraktade borgarna sina bostäder som privategendom medan de gärna klagade hos kungen och begärde mer jordbruksmark. En sådan begäran tillmötesgicks ofta, men kungen var inte intresserad av att stödja enskilda redan rika borgare, utan den mark som uppläts gavs åt staden för allas gemensamma nytta.
 
Danskt och svenskt donationssystem fungerade på samma sätt, att Malmö under medeltiden lydde under Danmark spelar således ingen roll i det här sammanhanget. År 1421 kunde Erik av Pommern tillmötesgå Malmöborgarnas önskemål om donationsjord. De fick Henrikstorps egendom, vilken just indragits till kronan då dess tidigare ägare "dömts liv och gods förlustig".
 
Århundradena gick — Malmö blev svenskt 1658 — och man glömde bort bestämmelserna. Successivt lade enskilda personer beslag på donationsjord som sin mark. När Kungl. Kammarkollegiet på 1700-talet begärde att alla svenska städer skulle redovisa hur de disponerat sina donationsjordar visste ingen längre i Malmö var Henrikstorps egendom hade legat. Nu var goda råd dyra. Dock fanns i sydväst ett ganska stort område som ägdes av Magistraten, dvs. vad vi idag kallar kommunal mark. Men sedan Magistratsvången utnämnts till donationsjord fattades ändå mycket ytmässigt sett. Då tillgreps de två odränerade och av ingen ägda sumpmarkerna Västra och Östra Rörsjön, varefter man kom upp i en sammanlagd areal tillräckligt stor för att tillfredsställa Kammarkollegiet i Stockholm.
 
Donationsjordarna skulle således användas för stadens gemensamma angelägenheter. På den punkten var Kammarkollegiet bestämt. På Magistratvångens donationsjord placerades därför Malmö allmänna sjukhus, idrottsplatsen och här anlades den omfattande Pildammsparken. På Östra Rörsjömarken — med den längsgående breda Kungsgatans esplanad — placerades Malmö latinskola, brandstationen, S:t Pauli kyrka, gasverket samt också länsstyrelsen. På Västra Rörsjömarken Slottsparken, realskolan (nuvarande S:t Petri) samt museet (nuvarande Stadsbiblioteket).
 
Efterhand upplevdes de stränga reglerna kring donationsjordar som hämmande. Malmö stad ansökte 1929 hos Kungl. Maj:t att slippa donationsjordereglerna, men ansökan avslogs. Först 1965 avvecklades systemet. Det tillhör dock alltjämt god stadsplanesed att i möjligaste mån utnyttja de gamla donationsjordarna för byggnader av allmän karaktär.
  
2010-05-06    / Bo Gentili , Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Améen, Lennart, Malmös donationsjordar. 1976.
Améen, Lennart, Stadsbebyggelse och domänstruktur. 1964.
Törnblom, Anders, Stadens jordegendomar ( i Malmö. En skildring i ord och bild... Del 1. 1914.)

Senast ändrad: 2016-04-04 16:07