Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Färjetrafik

Svenska Rederi-Aktiebolaget Öresund

Färjetrafiken mellan Malmö och Köpenhamn har gamla anor. Man vet att borgarna i Köpenhamn år 1275 beviljade tullfrihet för dem som "gingo sjövägen" till Malmö. Från 1522 finns en förordning i vilken stadgas att åtta edsvurna män i Köpenhamn och lika många i Malmö hade att svara för färjetrafiken mellan städerna. De skulle ta en skilling för att överföra en person och tre skillingar för en häst och en karl, allt från påsk till Mickelsmässan.
 
Ett sekel senare hade priset ökat till fyra skillingar per person. Vid mitten av 1600-talet började en större jakt konkurrera med de edsvurna. Denna fick dock endast befordra post och passagerare. Godstransporterna skulle alltjämt handhas av färjemännen.
 
Att resan i öppen båt över Sundet var "ganska obehaglig och mycket långsam" intygar Ludvig B. Falkman, rådman i Malmö på 1840-talet. Han berättar också att hans far, trots släkt och affärsvänner, endast besökte Köpenhamn vartannat eller vart tredje år. Somliga vintrar avbröts trafiken därför att Öresund frös till. Julen 1794 var osedvanligt kall och på julafton färdades Ludvig B. Falkmans far med släde över Sundet.
 
Så skrev man året 1819. Den 23 maj anlände hjulångaren Caledonia till Köpenhamn. Härmed inleddes ångans epok. Ännu var man dock rädd för nymodigheterna. På grund av röken och eldfaran fick Caledonia inte gå i hamn i vare sig Köpenhamn eller Malmö. Hon måste lägga till på redden och passagerarna roddes iland.
 
I juli 1838 gjorde ångskonerten Malmö, nybyggd för att trafikera leden Malmö-Köpenhamn, sin jungfrufärd. Biljettpriset för en resa över Öresund var fyra riksdaler i första och två i andra klass. Överfarten tog två timmar. Ångskonerten var riggad som en skonare och hade två maskiner om vardera 35 hästkrafter.
 
Efterhand kom nya ångare. I slutet av 1840-talet trafikerade fyra ångfartyg leden mellan Malmö och Köpenhamn. Trafiken var lönsam och flera rederier konkurrerade om passagerarna. Den första propellerångaren kom 1870. 1874 segrade bolaget Det Forenede Dampskips-Selskap i kampen om resenärerna och övertog alla linjefartyg i Öresund. Hjulångarna Gefion och Gylfe sattes i trafik och med dessa klassiska fartyg förs berättelsen in i 1900-talet. Gefion var ett svårmanövrerat skepp. Hon kolliderade vintern 1901 i Sundet och sjönk, men bärgades och återinsattes i trafik. Inga människor kom till skada.
 
År 1905 satte det då nystartade Öresundsbolaget in propellerångaren Öresund, byggd på Kockums varv i Malmö, på routen Malmö-Köpenhamn. Propellerångarna skulle snart bli fler. 1908 presenterade bolaget ångaren Sverige, Skandinaviens bäst utrustade passagerarfartyg med en topphastighet på 18 knop. Efter en regress under krigsåren 1914-1918 ökade trafiken över Öresund åter på tjugotalet. 1935 räknade Öresundsbolaget in inte mindre än sju ångfartyg och sex motorfartyg i sin flotta.

Från hjulångaren Gefion

Från hjulångaren Gefion

Under andra världskriget låg den officiella trafiken mellan Malmö och Köpenhamn i stort sett nere. Men efter kriget ökade den snabbt. På 1950-talet hade Öresundsbåtarna mycket höga passagerarsiffror Ett kilo smör kostade i Köpenhamn tre kronor och i Malmö sju. Kön av prismedvetna svenska husmödrar växte sig lån genom hela decenniet. Nu fick Öresundsbolaget också konkurrens av Centrumlinjen. En färja sattes in mellan Malmö och Kastrup, snart skulle också en färja mellan Limhamn och Dragör locka framför allt husmödrar till Dragörs butiker, men också bilister på väg till kontinenten. Den mest mytomspunna av alla färjor som trafikerat leden Malmö-Köpenhamn är dock tågfärjan Malmöhus. Hon gjorde sin jungfruresa 1945 och togs till mångas sorg ur trafik 1986. Delar av hennes inredning finns att beskåda på Malmö museum.
 
Flygbåtarna till slut, fartvidunder med en maxhastighet på över 30 knop. De första flygbåtarna — eller hydrofoilbåtarna som de egentligen hette — sattes i tjänst år 1965. Nu halverades avståndet i tid mellan Malmö och Köpenhamn, till fromma för jäktade affärsresenärer men inte lika glädjande för mer avstressade sundstrafikanter.
 
Med Öresundsbron försvann behovet av färjetrafik mellan Malmö och Köpenhamn. En kanske tusenårig tradition upphörde när flygbåten Pilen hösten 2000 gjorde sin sista reguljära resa över Öresund.

2008-05-25 /Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Litteratur

Andersson, Helge, Till Malmö hamn med "eld under ångkitteln". / Om hjulångaren Caledonia. / (Elbogen 1978:3, s. 2-3.)
Bager, Einar, Några glimtar ur Malmösjöfartens historia. (Årsskrift. Malmö fornminnesförening, 1962, s. 12-33.)
Busk, Susanne, Dragör-Limhamn liniens historie. (Limhamniana 1988, s. 43-46.)
Cronquist, Axel, Hjulångare och propellerfartyg i Malmö hamn under förra århundradet. 1948.
Falkman, Ludvig B., Minnen från Malmö under första hälften af innevarande århundrade  / 1800-talet /. 1986.
Georgsson, Lars-Olof, Full fart över Sundet. 30 år med Flygbåtarna, 35 år Limhamn-Dragör, 95 år Öresundsbolaget. 1995.
Göransson, Göran Bo, Resan över Sundet. 1961.
Jacobsson, Gösta, Malmö hamn genom seklerna. 1975.
Jansson, Christer, Malmö och dess färjor. 2010.
En levande hamn, 1993-1994. När färjan gick till Danmark (Mitt hjärtas Malmö 10. 1980-2005).
Sjöfartsföreningen i Malmö 100 år (1883-1993). 1993.

Senast ändrad: 2016-04-08 12:44