Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Fersens väg

Fersens väg. Bilden tagen tidigast 1923

Vilken är Malmös paradgata? Ja, någon skulle nog svara Fersens väg, denna inte särskilt långa allégata som sträcker sig från Regementsgatan till Rönneholmsvägen och mynnar i piazzan framför teatern. Nästan som en parisisk boulevard. Fersens väg lades ut åren 1887-89, då under namnet Villagatan emedan man planerade för en omkringliggande villabebyggelse. Men planerna ändrades, likaså gatans namn. Från och med 1904 heter den Fersens väg efter Fabian von Fersen, på 1600-talet generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Vid danskarnas stormning av Malmö 1677 lyckades von Fersen med endast tvåtusen soldater och Malmö borgargarde slå tillbaka anfallet, men ådrog sig så svåra skador att han dog några dagar senare.
 
Sin första storhetstid upplevde Fersens väg sommaren 1914 då paradgatan ledde upp till entrén till den stora Baltiska utställningen. Besökarna kunde komma med elspårvagn från Centralstationen, via Norra Vallgatan, Slottsgatan och Fersens väg till en hållplats alldeles framför entrén. Ville man stanna över natten låg det nybyggda Grand Hotel Fersen på bekvämt gångavstånd. Hotellet — modernt och välutrustat — var ritat av arkitekterna Ewe & Melin. Efter utställningen byggdes huset om till bostäder.
 
Elspårvagnarna hörde till moderniteten 1914 och på Fersens väg skulle man kunna åka spårvagn i ytterligare 50 år.  
                     
Andra byggnader längs Fersens väg vid tiden för utställningen var Malmö Realskola — nuvarande S:t Petri läroverk — ritad av John Smedberg, samt det ståtliga hörnhuset mittemot, ritat av arkitekterna Lindvall & Boklund. Flertalet av byggnaderna som idag karakteriserar gatan restes emellertid på 1920-talet. På den östra sidan var arkitekten Fritz Österlind verksam. På den västra kan nämnas det vackra kontorshus Svenska sockeraktiebolaget uppdrog åt arkitekterna Wallander & Melin att rita. Byggnaden, i mörkrött tegel, är klassicistisk  men innehåller också referenser till skånsk slottsbyggnadskonst.
 
Kanske kan man säga att Fersens väg inledde sin andra storhetstid i och med att den nya Stadsteatern invigdes 1944. Åter är den en paradgata som leder upp till en av Malmös stora begivenheter. Som avslutning må nämnas det legendariska Café Prinsen i hörnhuset mot Erik Dahlbergsgatan. Prinsen — som inte finns längre — var känt som "teaterkaféet" och besöktes gärna av teaterns skådespelare och regissörer. Ingmar Bergman har under sin tid i Malmö på femtiotalet intagit mången kopp kaffe här.
 

2010-12-01  /  Bo Gentili , Malmö stadsbibliotek

Litteratur
 
Gator i Malmö.  Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. 1999.
Guide till Malmös arkitektur. 2001.
Tykesson, Tyke L., och Magnusson Staaf, Björn, Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 1878-1945. 1996.

Senast ändrad: 2016-04-04 16:19