Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Gustav Adolfs torg

Gustav Adolfs torg p[ 1920-talet. Foto: Rahm. Foteviekns museum

Gustav Adolfs torg p[ 1920-talet. Foto: Rahm. Foteviekns museum

"Vi träffas po Gustav!" En plats i alla Malmöbors hjärta, torget som ligger mitt i stan. Ett torg med mycket historia men ett torg som egentligen kom till genom en lyckad kompromiss. De första åren in på 1800-talet bestämdes att de höga försvarsvallar och breda vattengravar som alltsedan 1600-talet gjort Malmö innerstad till en fästning skulle rivas. Vallmassorna störtades ner i vattengravarna och på detta sätt vann man nya stora kvartersmarker. Utanför alltsammans anlades den nuvarande kanalen.
 
Men det fanns ett stort problem. Den enda infarten till staden söderifrån anslöt på den tiden via Engelbrektsgatan. De som bodde vid Södergatan ville däremot att den nya infarten skulle ansluta till denna gatan. För att lösa problemet lade de styrande ut ett rektangulärt torg med två av hörnen i respektive omtvistad gata. Södra Förstadsgatan anslöts däremot mitt på motstående sida. Se där ... en besökare söderifrån hade på detta sätt lika långt till Engelbrektsgatan som till Södergatan. En bekräftelse på skånsk klokhets långa historia.
 
På bilden ovan skymtar i höger kant det gamla Stadt Hamburg, byggt i samband med torgets utläggande. Detta var Malmös första hotell. I resten av kvarteret bakom byggnaden fanns en gudomlig parkanläggning där Malmöborna under sköna sommarmånader kunde njuta av olika förlustelser såsom konserter, mat och umgänge. Efter mitten av 1800-talet fanns här också en vacker teaterbyggnad, Malmö teater, sorgligt riven i det kulturfattiga Malmö på 1960-talet.
 
Om det var förlustelser som gällde på torgets östra sida var det förgängligheten som härskade på västra sidan. På 1820-talet stod den Nya kyrkogården klar, idag Gamla begravningsplatsen. Hit flyttade Malmös borgarfamiljer till livet efter detta. Liksom man hade ståndsmässiga fastigheter i de levandes kvarter, fick man egen "bostad" i de dödas ... ja, kyrkogården uppdelades faktiskt i just "kvarter".
 
Mitt emellan dessa ytterligheter låg alltså torget. Det tog dock lång tid innan det blev något vettigt av det hela. Så sent som 1842 berättar en ung dam som tagit in på hotellet att detta gränsade till en stor öppen plats, på vilken det gick får och kor och betade. I slutet av 1800-talet började man bebygga torgets norra sida. Detta var de rikas paradis. Inspiration till husens arkitektur hämtades från medelhavsområdet, därav smeknamnet "Lilla Rivieran".
 
När Sydsvenskan för ett antal år sedan gjorde en historisk kunskapstest bland Malmös styrande var det nästan ingen som kunde svara rätt på vilken Gustav Adolf som gett sitt namn till torget. Givetvis gissade de flesta på den fete och närsynte kung som den 6 november 1632 red vilse i tysk dimma. I stället skulle det vara den olycklige kungen Gustav IV Adolf; han som i början av 1800-talet så älskade Malmö att han funderade på att göra staden till Sveriges huvudstad. Givetvis blev en sådan tosing genast avsatt som Sveriges regent!
 
2011-06-29    / Sven Rosborn , arkeolog, historiker, författare

Litteratur
 
Gustav Adolfs torg. (Malmöguiden, s. 75-78.) 2007.
Löwegren, Gunnar, Från Gustav Adolfs torg till Ribersborg (Minnenas Malmö, s. 132-143.) 1974.
 
Rosborn, Sven, Historiska vingslag. Med Sven Rosborn genom Malmös historia. 2003.
Rosborn, Sven, En vandring i historien. Med Sven Rosborn genom gamla Malmö. 2002.
 
Länkar
 
Fotevikens museum

Senast ändrad: 2016-04-04 16:38