Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Hermods

Hermods

Hermods — skolan för folk med framåtanda. Annonserna med glada, ambitiösa ungdomar i studentmössa och med framtid i blick sågs i var och varannan veckotidning. Men det var knappast något som slog an hos en skoltrött realskolepåg i Malmö kring slutet av 1950-talet. Här gällde bara att läsa upp sig för att slippa gå två år i varje klass. Hermods stödkurser för kuggade skolelever blev räddningen, men samtidigt en plåga som fördärvade sommarloven.

Det hela började år 1893 sedan Hans Svensson Hermod, bondson från Sunnanå utanför Malmö, kommit hem efter en lång utlandsresa. Under resan hade han bl.a. försörjt sig som privatlärare och började nu ge ut ett "Tyskt-Engelskt-Franskt-Spanskt-Italienskt öfvningsblad" med enklare texter på de fem språken. För 3 kronor kunde man prenumerera på tidningen och erbjöds även att få översätta en text och skicka in den för rättning. Således var första steget mot korrespondensundervisning taget.

Hermods

Under de följande åren utvecklade Hermod sitt koncept och kunde 1898 öppna en privatskola — Malmö Språk- & Handelsinstitut med lokaler på Södergatan 17. Nu kom den första riktiga korrespondenskursen, 17 brev där eleven fick lära allt om bokföring. Kring 1910 kunde man för första gången avlägga realexamen per korrespondens i Hermods regi och verksamheten expanderade kraftigt. 1918, när Hermods flyttade till en egen fastighet vid Slottsgatan 18, tillhandahöll institutet ca 250 olika kurser och antalet elever hade växt till 20 000.
 
Tjugotalet blev bekymmersamt sedan institutets grundare Hans Hermod 1920 hastigt avlidit i en hjärtattack och konkurrenter som Noréns korrespondens-institut i Malmö (senare NKI) börjat göra sig gällande. På 30-talet fick Hermods ta krafttag för att förbättra lönsamheten. Nya medarbetare anställdes och kursutbudet förnyades. I slutet av 30-talet var antalet elever ca 50 000.
 
1936 flyttade Hermods in i sin nya fastighet på Slottsgatan. Den gula tegelfasaden avspeglar arkitekten Carl-Axel Stoltz pragmatiska förhållningssätt till funktionalismen. Tegel var nämligen ett fasadmaterial som enligt den funktionalistiska doktrinen visade på ett alltför hantverksmässigt byggande.
 
1975 förvärvades Hermods av Liber som då ägdes av Statsföretag. Liber Hermods blev eget aktiebolag 1993, numera Hermods AB. Hermodskurserna har slutat åka postbil och förmedlar i stället kunskap via de digitala motorvägarna. Inte heller får man längre sina brev inbundna i rött band när kursen är avslutad.

2009-03-12 / Thomas Jentzsch, Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Att undervisa med brevkurser. En bok tillägnad Gunnar Gaddén den 25 januari 1961.
En bildrevy från Hermods 1946.
De valde hermodsvägen. 1954.
Diaz, Merja och Tykesson, Tyke, Funkis i Malmö. 2005.
Lindblad, Tomas, För vi har tagit studenten ... - på Hermods, 100 år (Art. i Akademiker 1998:4).
Georgsson, Lars-Olof, Han "uppfann" korrespondensundervisningen. Hans Svensson Hermod (Pionjärerna i det skånska näringslivet, 1995, s 23-26).
Gaddén, Gunnar, Hermods 1898-1973. Ett bidrag till det svenska undervisningsväsendet historia. 1973.
Hermods er skola 1945.
Hermods prospekt 1933.
Holm, Kerstin I.M, Företagsutbildning. Tillvaratagande av de mänskliga resurserna? 1991.
Korta fakta om Hermods. 1974.
När världen vidgas. Hermodsstudenter berättar. Hermods 100 år. 1998.
Smitt, Richard, Malmöföretagen — förr och nu. 2007.
Studera hos Hermods — det ger resultat. 1949.
Till Gustaf Carne på 50-årsdagen den 21 oktober 1938 med hyllning och lyckönskan. 1938.

Artiklar

Andersson, Martin, Malmö – en kunskapsstad sedan 1898. 2017 (SDS)

Senast ändrad: 2017-02-21 11:18