Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Hipp

Hipp

Min första glimt av Hipp fick jag sommaren 1994 när jag såg min farbror Bengt-Göran Persson sjunga med märgfull basbaryton i Nino Rotas opera Den italienska halmhatten. Den anrika teatern var då nyrenoverad och operaföreställningen var en del av invigningsprogrammet. Men hur började historien om Hippodromteatern?
 
Vi tar oss tillbaka till 1899 då invigningen av "Etablissement Hippodromen" sker. På endast 18 månader byggdes Hipp i ett expansivt Malmö som var på väg att bli en storstad och som gärna ville bli en av Skandinaviens metropoler. Hipp med sin cirkus, restaurang, biljard, festsal, sitt café och Malmös första hiss var ett steg på vägen.
 
Den diskreta byggnaden i rött tegel andas jugend med sin hästskoformade entré till passagen in till själva cirkusentrén. Byggnaden hyser en rad underbara sällskapsrum, däribland spegelsalen med sina balkonger och sitt vackra kassettak. Arkitekt var den blott 33-årige Hans Fredrik Wåhlin som senare i livet mycket framgångsrikt skulle ägna sig åt att rita kyrkor.
 
Cirkuseran varade fram till 1922. Under denna tid gästades Hipp av artister som Cirkus Tanti och Cirkus Orlando, men man kunde även förvandla sig till konsertlokal, vinterträdgård och vattenmanege. Det var med andra ord ett allaktivitetshus!
 
1922 tar Oscar Winge vid. Hipp byggs om till en välutrustad teater med salong för 1200 åskådare. Winges epok handlar om operett, revy och lustspel, men även dramatik. Här samsas kända namn som Nils Poppe och Edvard Persson och här debuterade den unge Jan Malmsjö. Epoken Oscar Winge avslutades 1944 då han tog farväl av Hipp för att bli den nybyggda Stadsteaterns lyriske chef. Oscar lämnade över taktpinnen till sin tidigare hustru Elsa Winge som förde traditionen med operett och revy vidare fram till 1950 då Hipp såldes till Pingstkyrkans Elimförsamling, som förvandlade teatern till ett kyrkorum.

Hipp

1987 började det förhandlas om Hipps framtid. Elim ville sälja och Malmös politiker var intresserade av att överta Hipp. Detta projekt gick emellertid om intet och fastighetsägaren planerade att riva teatern/kyrkan. Men nu engagerade sig Riksantikvarieämbetet och gjorde en egen utredning om byggnaden. Malmöborna reagerade också: Rädda Hipp! Hipp i våra hjärtan!
 
Med Bengt Hall som chef i Malmö Musik och Teater AB skulle Hipp bli hemvist för Malmös dramatiska verksamhet. Staffan Valdemar Holm utsågs till teaterchef. 1994 står Hipp rustat att möta de nya kraven som finns på en modern teater, men med glansen och stämningen från svunna tider. Än idag kan man se teater på Hipp med ensemblen som sedan 2008 heter Malmö stadsteater.

2009-03-25 /Åse Lugnér, Stadsbiblioteket

Litteratur

Aurell, Birgitta, Hipp, nöjespalats utan motstycke (art. i Konstperspektiv 1994:1).
Hipp. Cirkusen som blev teater, som blev kyrka, som blev teater. 1993.
Hippodromen. Fastigheten von Conow 42, Malmö. Underlag för byggnadsminnesförklaring. 1993.
Kjellgren, Lennart, Hippodromteatern 100 år (art. i Byahornet 1993:3).
Kristoffersson, Birgitta, Nya vindar i teatersverige. Malmö. Geniala introduktioner och arga insändare (art. i Dramat 1994:1).
Lewin, Jan, Hipp (art. i Entré 1992:2).
Lewin, Jan, Hipp hipp men inget häpp (art. i Entré 1994:1).
Malmö får en ny teater. Hipp Hipp hurra! (art. i Vårt Malmö 1993:5).
Reisnert, Anders, Hippodromteatern. Återmontering av skulpturer. 2011.
Schiller, Harald, En bok om Oscar Winge. 1944.
Schiller, Harald, Hundra nya premiärer på Hippodromteatern. 1938.
Smiding, Birgitta, Den stora mekanismen - i Holm/Møllers Vasasagan. 2006
Vinberg, Björn, Hippodromen. Manegen som gjorde Malmö till en storstad. 1977.
100 premiärer på Hippodromteatern. Utgiven av Oscar Winge. 1930.

Länk till Teatermuseet

Senast ändrad: 2016-04-04 16:44