Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Kalkbrottet

Kalkbrottet Foto Pekka Kärppa

Foto Pekka Kärppa

Limhamns kalkbrott är en unik plats i Malmö, cirka 1300 meter lång, 800 meter bred och 65 meter djup. Går man runt brottet har man gjort en promenad på 4 kilometer.  Området är ett resultat av den industriella brytningen av kalk för tillverkning av cement. Nu har naturen börjat ta över men idag finns fortfarande mycket kvar som påminner om kalkbrytningen från mitten av 1800-talet och fram till 1994. Vatten pumpas kontinuerligt ur brottet — annars hade brottet nu varit en djup sjö. Ut i Hammarsbäck och vidare till Öresund.
 
Brytningen av området påbörjades 1866 och pågick fram till 1994. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Den sprängteknik som användes har format brottet så det består av platåer, så kallade pallar, med 20 meter höga och lodräta väggar. Då man sprängde användes ett ton dynamit. Det blev en kraftig smäll som många Malmöbor kände av.
 
Under andra världskriget anlades djupa dammar som vattenreservoar. Runt dammarna växer det mest björk och sälg och trots att marken här stått orörd i över 60 år är jordlagret bara några centimeter tjockt. Den södra dammen är cirka 8 meter djup och innehåller stora ålar som förmodligen är över 70 år gamla — isläppta för att rena vattnet.
 
Det finns över 1400 olika djur- och växtarter i kalkbrottet. Flera av arterna är sällsynta eller speciella på något sätt. Mest uppmärksammad är förekomsten av den akut utrotningshotade grönfläckiga paddan och kalkkrassingen. I brottet finns mycket rovfågel. För cirka tio år sedan flyttade ett pilgrimsfalkspar in och i april 2009 kom ett berguvspar till brottet. På kvällarna kan brottet fyllas av berguvshanens mäktiga hoande. Den bruna kärrhöken är en rovfågel som häckar i den stora vassen. Andra häckande fågelarter är korp, gravand, skäggmes, mindre strandpipare, grå häger och backsvala. En återkommande vintergäst är strömstaren.
 
Rådjur, hare, räv och grävling är exempel på däggdjur som finns i kalkbrottet. Även många olika arter av fladdermöss har påträffats där. Det har gjorts stora undersökningar för att kartlägga småkryp i brottet. Till exempel har man hittat mer än 450 olika skalbaggsarter varav flera ovanliga och en art som är ny för Nordeuropa. Många sorters trollsländor finns också, en mycket ovanlig art, den mindre kustflicksländan, finns vissa år i tusental i kalkbrottet. Fem svampar i området finns, vad man vet, inte någon annanstans i Sverige och en är troligen aldrig hittad tidigare. Svartvide är väldigt vanlig i kalkbrottet men inte utanför. Andra ovanliga växter är till exempel klotullört, småtörel, strimfibbla och kalkbräken.
 
Sedan årsskiftet 2010-2011 är Limhamns kalkbrott ett kommunalt naturreservat. Det är gatukontoret som förvaltar naturreservatet. På sikt ska kalkbrottet också bli mer tillgängligt för allmänheten.
 
2012-10- 28  /  Mats Wirén, ekolog på Gatukontoret i Malmö

Litteratur
 
Limhamns kalkbrottsområde. Övergripande struktur och planeringsläge. 2007.
Schlyter, Olga, Limhamns kalkbrott. 2010.
Wirén, Mats, Limhamns kalkbrott. En unik plats i Malmö. 2006.
 
Fryklander, Kenneth, Limhamns kalkbrottsområde — en möjlighet för Malmö. (Planering i Malmö 2007:3, s. 10-11.)
Gunnarsson, Sven-Olof, Paddan räddade kalkbrottet åt naturen. (Limhamniana 2008, s. 11-16.)
Kalkbrottet, nordvästra delen. Sammanfattning parallella uppdrag (Planering i Malmö 2003:1, s. 22-23.)
Naturreservat Limhamns kalkbrott. 2010
Norborg, Kaj, En stad växer upp i Limhamns kalkbrott (Limhamniana 2001, s. 20-23.)
Åkesson, Margareta, Kalkbrottet Limhamn (Planering i Malmö 2008:2, s. 17.)
 
Länkar
 
Limhamns kalkbrott. Malmö stad

Senast ändrad: 2016-04-05 13:33