Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Katrinetorp

Katrinetorp

Foto: Bojana Lukac

I slutet av 1700-talet var det många burgna malmöborgare som köpte mark i stadens utkanter. En av dessa var Samuel Johan Björkman. Han hade 1796 gift sig med Anna Catharina Bager och troligen var det svärfadern, Peter Bager — ägare till närliggande Petersborg som tipsade svärsonen om att marken var till salu.
 
Med stor iver började Björkman bygga, och gården fick namn efter hustrun. Catharinetorp, idag Katrinetorp. Korsvirkeshus, stall, loge och fähus. En allé planterades. Syftet med gården var inte i första hand att ge förtjänst, utan det planerade boningshuset skulle snarare tjäna som statusmarkör. För den uppåtsträvande borgarklassen var det ett ideal att efterlikna den godsägande adeln och ett flertal herrgårdsliknande byggnader uppfördes i Malmö. Katrinetorp är en av dem som finns kvar.
 
Byggande av boningshuset kom emellertid inte igång innan Björkman avled 1809. Änkan tvingades överlåta gården till sin yngre bror Erland Gabriel Bager, och det blev han som lät uppföra det redan planerade corps-de logiet. 1813 stod det klart, samma hus som idag är Katrinetorps huvudbyggnad. Arkitekt och byggmästare var Anders Lundberg. Till stilen är byggnadens yttre en blandning av klassicism och empir. Färgen på huset har varierat över tiden, men det strålar idag med en rödrosa nyans som var omtyckt under 1800-talets första decennier.
 
1818 uppfördes den västra flygeln som fick samma mått som sin redan 1804 byggda östra motsvarighet. Denna senare brann upp vid den eldsvåda som 1826 härjade gården och som ödelade alla byggnaderna förutom huvudbyggnaden och den västra flygeln.
 
Erland Gabriel Bager ville att hans hus skulle vara vackert även inomhus och anlitade därför Christian Gernandt, dekorationsmålare på modet. Katrinetorpsmålningarna har nu restaurerats och det är intressant att se hur illusionsmåleriet får oss att uppleva rummet större än vad det egentligen är. Bager fortsatte också med hjälp av trädgårdsmästaren Hinrick Nyman det redan påbörjade anläggandet av trädgård och park.
 
1832 övertogs Katrinetorp av Thomas Frick, industrimagnat och stadens rikaste man. Han bodde här aldrig permanent, men använde gården som sommarnöje. Under hans tid återuppbyggdes den östra flygeln. Under perioden 1867 till 1901 drev sonen David Frick Katrinetorp. Han vårdade prydnads- och köksträdgårdarna och den stora engelska parken, varför anläggningarna idag är nära nog identiska med de ursprungliga.
 
Början av 1900-talet innebar täta ägarbyten av Katrinetorp. Den siste private ägaren avled 1937 och gården gick på auktion. Men tiderna var osäkra och ingen vågade ropa in den. Istället köpte Malmö stad egendomen och arrenderade ut marken. 1992 var gården i dåligt skick. Staden beslöt då att den skulle rustas upp som en del i det planerade rekreationsområdet Lindängelund. Idag är Katrinetorp ett omtyckt utflyktsmål för blomsterälskare. Här finns kafé och restaurang och också möjlighet att hålla konferenser och fester i den vackert renoverade huvudbyggnaden.

2008-09-02 / Marianne Bager, Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Bager, Elsebeth, Catharinetorp-Katrinetorp. Frälsehemman i Vintrie blir storgård på utmarkerna. (Elbogen 1991, s. 37-65.)
Forsman, Pauline, Dekorationsmålaren Christian Laurentius Gernandt och hans arbete på Katrinetorp. (Elbogen 1991, s. 66-85.)
Gräbe, Christina, Tapetmålningen i matsalen på Katrinetorp. Framtagning, konservering och restaurering. (Elbogen 2005, s. 111-118.)
Johansson, Anna, Katrinetorps gård. 2004.
Kewenter, Ewa, Landeriet Katrinetorp. Historien, empiren, trädgården och den engelska parken under 1800-talet. 2010.
Romberg, Thomas & Reisnert, Anders, När riksintresse står mot riksintresse. Om restaureringen av Katrinetorps herrgård. (Kulturmiljövård 1997:1, s 105-111.)

Senast ändrad: 2016-04-05 13:34