Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Klagshamn

Kalkugn. Foto Lars Liliedahl

I slutet av 1800-talet strandade två gotländska fiskare i sundet och blev undsatta på strandängarna söder om Malmö. Hur sann skrönan är vet ingen riktigt, men enligt den ska fiskarna ha berättat för storbonden Lars Hermodsson om omgivningens rikedomar. Precis som hemma hos dem räckte det ju med att sparka på marken för att se hur rik på kalk den var.
 
Hermodsson började med att gräva ut det första kalkbrottet vilket blev inledningen till en storslagen industriepok. 1903 invigdes vad som då var Sveriges modernaste cementfabrik och för att kunna frakta ut produkterna byggdes en långsmal halvö ut i sundet där man anlade en djuphamn. Halvön skapades med utgrävt restmaterial från kalkbrotten, s.k. skrotsten. Lera till cementproduktionen utvanns först utanför Lund, sedan grävdes denna ut direkt utanför cementfabriken.
 
En ny ort, Klagshamn (en sammanslagning av Västra Klagstorps hamn) växte upp med arbetar- och direktörsbostäder, krog och serviceinrättningar. En fiskehamn anlades söder om den gamla djuphamnen. Men storhetstiden tog slut 1938 då all industriproduktion lades ner. Fabriker och andra byggnader revs eller började förfalla. Frånsett en tillfällig soptipp på 1960-talet och anläggandet av ett reningsverk är de följande decennierna kända som den "sovande perioden" i ortens historia.
 
I början av 1990-talet byggdes det första, större bostadsområdet i södra delen. Detta följdes i början av 2000-talet av flera andra och idag är Klagshamn en av de mest attraktiva bostadsorterna i Malmö kommun med en kraftigt ökande folkmängd. Av de gamla industribyggnaderna har den gamla kalkugnen renoverats till originalskick och förvaltas idag av Malmö museer medan cementfabriken fått förfalla.
 
Växter och djur har efter hand invaderat den långsmala utfyllnadsmassan som vi idag kallar Klagshamnsudden. I det stora kalkbrottet häckar skägg- och gråhakedopping samt brun kärrhök. Det första (idag kallat lilla) kalkbrottet är en fristad för flera arter av groddjur. Skyddade arter som blå svärdslilja, orkidéer och flera arter dagfjärilar har funnit sig väl tillrätta i de kalkrika markerna och området är en viktig lokal för rastande fåglar.
 
Udden är mycket populär bland friluftsälskare, här finns en ryttarförening med stor ungdomsverksamhet, surfklubb och aktiv hamnförening för att tillgodose dessa intressen. Den välbesökta badstranden längst ut på nordsidan får påfyllning varje år med några ton finkorning havssand för att behålla sin kvalitet.

2011-01-07  /  Ulf Westerberg, fotograf

Litteratur

Hansson, Helen, Klagshamn. En studie av ett kustområdes utveckling från agrara näringar till industriort i stadens randzon. 1979.
Klagshamn — Västra Klagstorp. En dokumentärsamling om vårt samhälles historia (Föreningen Klagshamns och V. Klagstorps historia.) 2000.
Liliedahl, Lars & Westerberg, Ulf, Klagshamn — vidder, ljus, känsla. 2010.
Stern, Axel, Mitt Klagshamn. 1980.
Svensson, Walter, Industrin i Klagshamn — en historia om cement och kalk. (Fotspår och milstolpar. Oxie härads hembygdsförening. Årsbok 1996, s. 74-94.)
Svensson, Walter, Strandhem — från koängar till modern villastad (Från då till nu i våra byar. Oxie härads hembygdsförening. Årsbok 1998, s. 83-96.)
Tyge, Sigvard, Hos fiskarna i Klagshamn (Resa i Oxie härad. Oxie härads hembygdsförening. Årsbok 1993, s. 48-53.)
Västra Klagstorp och Klagshamn. Två världar? En kyrkby — ett industrisamhälle. (Oxie härads hembygdsförening. Årsbok 1989.)
 

Senast ändrad: 2016-04-05 13:36