Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Knutsgillet i Malmö

Ceremonimästaren leder intåget i S:t Petri kyrka

Ceremonimästaren leder intåget i S:t Petri kyrka

Första gången Knutsgillena nämns är i ett dokument av danske kung Valdemar 1. från 1170-talet, ställt till Knutsgillet i Visby. Ursprungligen var hertig Knud Lavard (mördad i Haraldsted utanför Ringsted 1131 och helgonförklarad 1170) gillenas skyddspatron men idag har flera gillen istället hans farbror Knut 4. Svendsen (mördad 1086 i St Albani kyrka i Odense och helgonförklarad 1100). Så också Malmö.

Sankt Knutsgillet i Malmö är idag en mycket gammal sällskapsförening, en av elva i Sverige och Danmark. I mer än 800 år har gillet haft en lång och obruten verksamhet, även om krig och dålig ekonomi då och då medfört långa uppehåll. Dess tillkomstår är okänt, men i gillets arkiv börjar det äldsta protokollet 1680 och innehåller dessutom avskrifter av stadgar från 1256 och framåt.  Stadgarna reglerade gillesbrödernas ömsesidiga förpliktelser och skydd och verkade för fred och ro i gillet. Där beskrivs också högtidssammankomsten, hur ofta den skulle hållas och på vilka dagar, att mässor skulle firas för gillets avlidna, om sjuk- och likvaka, gillets olika funktionärer med mera.

Medlemsmärket

Medlemsmärket

Gillena hade en stark katolsk prägel och var en nagel i ögat för reformatorerna. Danske kungen förbjöd dem, deras gods och gårdar liksom gilleshuset konfiskerades. Ändå överlevde Malmö, Lund och Ystad, kanske beroende på den nära anknytningen till magistrat och borgarskap. Övriga gillen har återuppstått i senare tid.
 
År 1619 fick Malmö Knutsgille åter nya stadgar, som ger en helt annan bild av gillet än de medeltida. Borta är gillesbrödernas ömsesidiga ansvar. Kvar står paragrafer om likvaka, likfölje till graven och likbärning. Nya regler tillkom om frånvaro, för sen ankomst med mera.
 
Gilleshuset låg under medeltiden i hörnet Gråbrödersgatan-Västergatan. Efter reformationen fick gillet lokaler i det nybyggda Rådhuset vid Stortorget, först i bottenvåningen och efter ombyggnaden 1865 på första våningen, den så kallade Knutssalen.

Knutsgillet har alltid varit ett kungligt gille och sedan 1500-talet har samtliga kungar utom danske Christian 4. och svenske Karl X Gustaf recipierats. Knutsgillet har varit nära knutet till Malmö stads magistrat och styrelse, men är idag ett sällskapsgille som representerar intresserade från många olika yrken.
 
Högtidssammankomsten omnämns första gången 1549 och äger numera rum vartannat år.  Ceremonierna följer gamla ritualer och börjar med en samling i St Petri kyrka med ringning i Knutsklockan från 1500-talet.  Ceremonin hålls i Knutssalen. Högtidligheten avslutas med middag och senare dans i Knutssalen. Till festen hör också de mycket gamla klenoderna.

Klenoderna

Klenoderna

Klenoderna består av Knutsklockan och Knutsduvan från 1500-talet. Dessutom finns bland annat silverpokaler från 1500- och 1600-talen (förvarade i Malmö museer men använda vid festerna) och en samling målningar av danska och svenska kungligheter från Valdemar Atterdag till Carl XVI Gustaf (se Kungaporträtten i Malmö rådhus).
 
Utöver Högtidssammankomsten har gillet i maj/juni varje år "papegojskjutning", "gåsagille" i november med tillhörande underhållning eller föredrag samt som "våraktivitet" vartannat år görs en utflykt.
 
2011-11-16  / Birgit Bender , stadsarkivarie i Malmö 1984-2001

Litteratur

Andersson, Helge, När ståndsskrankorna föll i Knutssalen. Ett 200-årsminne (Elbogen 1994, s. 87-99.
Bellander, Ulla, Sanct Knutsgillet i Malmö. Dess kungliga och historiska medlemmar (Bellander, Ulla, Boken utan namn, s. 3-35. 1916.)
Bender, Birgit, Knutsgillet i Malmö — en lång historia. 2004.
Elfendahl, Petrus, De convivio Sancti Canuti Malmogensi. 1796.
Flensburg, Wilhelm, Kort berättelse om det så kallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar, hvarvid äfven något är anfördt om gilden i gemen och staden Malmös gamla märkvärdigheter. 1998 (Faks. av utg. 1743).
Kruse, John, S:t Knutsgillet i Malmö. Kulturhistoriska bidrag till dess 600-åriga historia. 1898.
Kruse, John, S:t Knutsgillet i Malmö från medeltiden till början 1700-talet. Kulturhistorisk studie. (Utan år).
Wallin, De medeltida Knutsgillena. Religiösa och kyrkliga aspekter. 1972.
Weibull, Lauritz, Sankt Knuts gille. Historisk framställning. 1961.  

Länkar
 
www.stknutmalmo.se.

Senast ändrad: 2016-04-05 13:38