Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Kockums

Kockums varv

Sjösättning av Tai Ping 1929. Foto Otto Ohm. Ur Malmö museers samlingar.

Släkten Kockum etablerade sig under 1820-talet som handels- och industriidkare i Malmö. Verksamheten övertogs 1826 av Frans Henrik Kockum, som genom en satsning på tobaksfabrikation byggde upp familjeförmögenheten. År 1840 grundade han Kockums Mekaniska Verkstad, ett gjuteri och en mekanisk verkstad som inledningsvis tillverkade lantbruksredskap, bränneriapparater, spisar, ugnar och från 1850 även järnvägsvagnar. År 1870 anlades också ett skeppsvarv i anslutning till verkstaden. Genom specialisering på cementtillverkning i det familjeägda tegelbruket i Lomma lades grunden för det 1871 bildade Skånska Cement AB. Satsningen under 1840- och 1850-talen på metallindustrier i Småland och Blekinge blev grunden till Kockums Jernverk AB, som bildades efter Frans Henrik Kockums död 1875.
 
Under åren fram till första världskriget genomfördes en strukturomvandling vid de Kockumägda företagen. Den mekaniska verkstaden i Malmö koncentrerades kring tillverkningen av fartyg, järnvägsvagnar och broar, medan Kockums Jernverk specialiserades på stål, stålprodukter, galvanisering och emaljerade varor. Varvsrörelsen, liksom brotillverkningen, expanderade efter första världskriget. Under 1950- och 60-talen var Kockums varv ett av de största i världen med en inriktning framför allt på stora lastfartyg. Parallellt med fartygstillverkningen drevs även en rederirörelse. Efter förvärvet av AB Landsverk 1948 utvecklades även övrig verkstadsindustri vid Kockums Mekaniska Verkstad. I samband med konjunkturnedgången vid mitten av 1970-talet såldes eller avvecklades delar av tillverkningen av maskiner och utrustning, och verksamheten koncentrerades på att omstrukturera varvsrörelsen. Till följd av lönsamhetsproblem och dåliga framtidsutsikter övertogs Kockums 1979 av statliga Svenska Varv AB. Den civila fartygsproduktionen lades ner 1987, och därefter inriktade man sig på militära fartyg.

Kockums logga

Än idag finns Kockums i Malmö, om än bara på en mindre del av sitt ursprungliga industriområde i hamnen. Företaget heter nu Kockums AB och ingår i den tyska koncernen ThyssenKrupp Marine Systems. Kockums AB har cirka 300 anställda i Malmö. Dessa arbetar i huvudsak med ubåtskonstruktion samt forskning och utveckling.

2009-07-01 / Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Litteratur  

Platen, Alvar, Släkten Kockum. 1920 (pdf ur Malmö Fornminnesförening - Minnesskrift, s. 156)
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag, Malmö. (Tillverkningsprogram och mera betydande leveranser under de senare åren.) 1937.
Kockums mekaniska verkstads AB Malmö. 1840-1940. 1940.
Kockums. (Presentation av varvet på engelska). 1946.
Railway rolling stock. 1952.
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag. (Bildbroschyr.) 1961.
On keels and wheels. Kockums mekaniska verkstads AB, AB Landsverk. 1962.
Kockums mekaniska verkstads AB. 1965.
Ohlström, Bo, Kockumsrapporten. Om orsaker till missnöje bland varvsarbetare. Rapport från en undersökning vid skrovavdelningen på Kockums, Malmö 1969. 1970.
Aura, Veikko, Finländare på Kockums. 1971.
Kockums — Sweden. 1972.
Stråth, Bo, Varvsarbetare i två varvsstäder. En historisk studie av verkstadsklubbarna vid varven i Göteborg och Malmö. 1982.
Gräv där du står-cirkeln, Kockums. "Kockumsknogaren". 1986.
Svärd, Jan, Blåställ. 1987.
Från nagelapor och kölsträckning till CAD och sektionsbygge. En bok om ubåtar från Kockums. 1988.
Persson, Ingrid, Vi byggde förbannat bra båtar. 25 kockumiter berättar om livet på och utanför varvet, om nedläggningen av Europas modernaste varv och vad det betydde för dem att arbetsplatsen försvann. 1988.
Sehlin, Börje, Kockumsrapporten. En rapport om avvecklingen av den civila fartygsproduktionen vid Kockums AB 1986-1988. 1988.
Kockums på väg upp efter nedläggningen. (Intervju med personal från Kockums i Malmö. Artikel i Skånes affärer 1990 nr 5, s. 15-17.)
Berggren, Lars, Ångvisslans och brickornas värld. Om arbete och facklig organisering vid Kockums mekaniska verkstad och Carl Lunds fabrik i Malmö 1840-1905. 1991.
Koncessionsnämnden för miljöskydd. Beslut avseende Kockums AB:s ansökan om tillstånd till verkstadsindustri. 1993.
Greiff, Mats, Från gåspenna till tangentbord. Mekanisering och könsarbetsdelning vid kontoret på Kockums i Malmö. (Ingår i Dagsverken. 13 essäer i arbetets historia.) 1994.
Arlebäck, Sven Olof, Från ägarmakt under ansvar till företagsledarmakt u p a. En studie över maktförskjutningen hos tre svenska verkstadsaktiebolag. (Med en historik över Kockums mekaniska verkstad i Malmö.) 1995.
Georgsson, Lars-Olof, Från tobaksfabrik till storindustri. Frans Henrik Kockum. (Artikel. Ingår i Georgsson, Lars-Olof, Pionjärerna i det skånska näringslivet.) 1995.
Blomstergren, Bertil, Blickar i backspegeln. (Memoarer av en man som varit anställd på Kockums.) 1997.
Jörnmyr, Carola, Kockumskranen. Underlag för byggnadsminnesförklaring. 1999.
Här ser du Malmös framtid. (Skriften inbjuder till en affärsidétävling för Kockumsområdet.) 2000.
Kockums marina fartyg. 2008.
Arlebäck, Sven Olof, Kockum. Fyra generationer företagsledare. 2008.
Lundin, Johan A, Malmö industristaden. Addo, Cementa, Ljungmans, Kockums (länk till uppsatsen i fulltext)
Vårt Kockums. 2010
Kockums på spåret. 2011

Senast ändrad: 2016-09-09 10:26