Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Koleraepidemin på 1850-talet

Gravsten på Gamla kyrkogården

Gamla kyrkogården invid Gustav Adolfs torg rymmer mycket historia. Låt oss stanna till vid en av gravarna. Den ligger invid Stora Nygatan och är lätt att se. En stor, hög, vit obelisk utmärker platsen. Här ligger tre hjältar begravda.
 
För inte så länge sedan var läkarvetenskapen tämligen hjälplös när stora epidemier slog till. Spanska sjukan efter 1:a världskriget är ett sådant exempel. Min egen mormor drabbades efter att osjälviskt ha gått omkring och vårdat hopplöst sjuka i Malmö. Morfar rekommenderades då av läkare att som medicin inköpa en halvpanna cognac — hon skulle dricka det på en gång. Det hjälpte. Antagligen gjorde alkoholchocken susen.
 
Samma typ av alkoholrecept utfärdades i stor mängd året 1850. Den fruktade koleran hade slagit till. I Malmö Tidning från januari 1851 kan man läsa att på apoteket Lejonet slet man hårt. Personalen arbetade dagar som nätter med att tillverka och försälja "kolerapåsar", "stoppande droppar" och rökningsmedel att tända eld på så att röken skulle hålla sjukdomen borta! Och så var det spriten: "Vad som mest efterfrågas är likväl dubbla beska droppar. Icke blott sjåare (hamnarbetare), sjömän och soldater tar beska; själva den strängaste wieselgrenare (nykterist) i staden består nu sig själv jämte alla sina tjänare, pigor såväl som drängar, en respektabel besk och därutöver tillåter han icke att de dricka vatten, om det icke är inblandat med en tiondel renat brännvin."
 
Koleran hade sedan 1844 varit på väg från Indien mot Europa. Den 2 augusti 1850 dog en resenär i Ystad och nu började man förbereda sig för den attack som väntades mot Malmö. Den första att insjukna var en kvinna på Hospitalsgatan på Väster. Hon fördes till det provisoriska sjukhus som inrättats i några hus i våra dagars Kungsparken. Sjukdomen hade en häftig karaktär, döden följde för det mesta mellan sex och tio timmar efter att symptomen börjat visa sig.
 
De två läkarna Göthe Oscar Thomé och Elias Ekeroth kämpade en hopplös kamp och offrade sina liv. Av övriga 26 vårdare dog tio under de första tre dygnen. Den 26 oktober 1850 förklarades Malmö äntligen fritt från koleran. Fyra procent av stadens befolkning hade strukit med. Men liemannen skulle komma åter.
 
Dagen efter midsommar 1853 utbröt kolera i Köpenhamn. 30 000 köpenhamnare flydde i panik, men i Malmö höll man sig nervöst lugna. Stockholm, Göteborg, Jönköping, Ystad — rapporter inkom från städer som svårt härjades denna sommar. Skulle Malmö klara sig? Vägspärrar hindrade besökare att komma in i staden. Men den 6 augusti dog en arbetare vid värdshuset Mon Bijou vid nuvarande Triangeln och värdshuset förvandlades till kolerahus. Tobaksarbetaren Andreas Winquist var en av de som insjuknade: "Då dog min dotter först i kolera, andra dagen blev jag angripen och måste ut till sjukhuset. Sedan bars man i filten och lades på sängen, så infann sig den gruveligaste kramp så man föll i medvetslöshet, sedan var det än i badkar, än åderlåtning. En mamsell Geist såg jag hoppa ett par alnar rakt upp i sängen utav plågor."
 
Andreas Winquist överlevde. Läkaren på Mon Bijou Claes Johan Kjellman fick emellertid plikta med sitt liv. Hans namn återfinns på gravstenen ovan. Tacksamma Malmöbor reste minnesmärket.
 
2010-03-26    / Sven Rosborn , historiker, arkeolog, författare

Litteratur
 
Berg, Fredrik Theodor, Sammandrag af officiella rapporten af cholerafarsoten i Sverige. År 1850. 1851.
Damm, Janne, Gertrud. Minne från koleran i Malmö. Sann tilldragelse. 1879.
Grähs, Carl Gustaf, Statistisk berättelse om koleraepidemien i Malmö år 1850. 1851.

Bodman, Erik, Plommonen fick skulden för koleran i Malmö (art. i KvP 1950-10-29 samt 1950-11-05).
Fjellander, Axel, Koleran krävde 351 dödsoffer i Malmö (art. i Arb. 1950-11-04).
Huss, Ragnar, Koleraepidemien i Malmö 1850 (art. i SDS 1950-08-04).

Rosborn, Sven, Historiska vingslag. Med Sven Rosborn genom Malmös historia. 2003.
Rosborn, Sven, En vandring i historien. Med Sven Rosborn genom gamla Malmö. 2002.
 
Länkar
 
Fotevikens museum

Senast ändrad: 2017-09-06 09:56