Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Koloniträdgårdar

Koloniträdgårdar

Tillhör Malmö museers fotosamlingar

Koloniträdgårdsrörelsen har sin bakgrund i den framväxande industrialismen under 1800-talet. Antalet invånare ökade i städerna och arbetarbefolkningen trängdes samman i mörka och osunda kvarter. Här föddes en längtan bort från bakgårdar och stenkolsrök. Tidigast var man i Tyskland där lämplig mark i städernas närhet delades upp i lotter som bortarrenderades till hågade kolonisatörer för odling av potatis, köksväxter och blommor, samt med plats för en enkel sommarbostad. Som initiativtagaren brukar man räkna läkaren Daniel Gottlob Moritz Schreber (1808—1861) i Leipzig. Hans namn lever kvar i "Schrebergarten", det tyska ordet för koloniträdgård.
 
Från Tyskland spred sig kolonirörelsen till Belgien och via Danmark till Sverige. Redan på 1880-talet fanns i Landskrona ett spontant uppkommet koloniområde. I Malmö anlades de första kolonilotterna i ett område vid Pildammarna 1895. Initiativtagare och ekonomisk garant gentemot staden var Planteringsföreningen — senare Malmö Förskönings- och Planteringsförening. Intresset var stort och området utökades successivt. Kolonisterna bodde på gångavstånd från kolonin. På kvällen återvände de hem med korgarna fyllda av grönsaker, frukt och blommor.
 
Koloniområdet vid Pildammarna låg i anslutning Södra Förstaden som hade en stor arbetarbefolkning. Inom några år uppstod behovet av ett liknande område i Östra Förstaden. Detta, som kom att ligga invid Lundavägen, öppnade 1905. Bara ett tjugotal lotter återstår idag, men dessa utgör det äldsta ännu bevarade koloniområdet i Malmö. Zenith från 1908 — uppkallat efter margarinfabriken som låg intill — ligger utmed Celsiusgatan, väster om Nobelvägen.
 
Krigsåren 1914 till 1918 innebar livsmedelsbrist i Sverige varför efterfrågan på kolonilotter ökade ytterligare. Kolonisterna bidrog till hushållet med avsevärda kvantiteter frukt och grönsaker. Under mellankrigstiden fortsatte utvecklingen och nu överlämnade Planteringsföreningen administrationen till de nybildade trädgårdsföreningarna: Föreningen Pildammskolonin, Lundavägens och Zeniths koloniföreningar. Den första av de tre blev också den första att försvinna. Trots protester revs Pildammskolonin 1918 på grund av utbyggnaden av Malmö allmänna sjukhus.
 
Också under senare hälften av 1900-talet har utvecklingen fortsatt, inte minst därigenom att standarden på kolonistugorna har förbättrats. Idag är koloniområdena — vid sidan om parkerna — självklara inslag i den gröna stadsbilden. Därtill kommer att kolonilotterna har blivit populära bland Malmös invånare med rötter i fjärran länder. Odlingarna är ofta "mångkulturella" och man kan få se skånska stockrosor samsas med till exempel koriander och bockhornsklöver.

Malmö stad har idag över 6000 kolonilotter varav cirka 5000 ägs av kommunen. Trädgårdskoloniområdena är följande: Almåsa, Elinelund, Kölnan, Mossängen, Ärtholmen, Östra Sommarstaden, Lundavägen, Strandåsvägen och Zenith.

2009-03-06 / Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Almén, Pontus, Kolonirörelsen i Malmö 100 år. 1895-1995. 1995.
Andersson, Helge, ".. en tillflykt bortom gatorna och torgen" (Malmö Förskönings- och Planteringsförening 100 år, s. 56-67. Ill.)
Ek, Sven B., Kolonins sista strid. 1990.
Festskrift utgiven med anledning av Södra Sommarstadens 10-årsjubileum. 1929.
En grön idyll. Ärtholmens sommarstad 70 år. 2010.
Hansson, Marie, De skånska trädgårdarna och deras historia. 1997.
Karlsson, Stig T., Kolonin. Vision och handling. 1993.
Koloniträdgårdsboken. 1995.
Malmö koloniföreningars centralförening. 1919-1969. 1970
Malmö Pildammskolonier 1895-1935. 1935.
Pedersen, Inger, Zatar och ingefära. 2006
Ulricedahls sommarstad. 1934-1959. 1959.

Se även Johanneskolonierna

Senast ändrad: 2016-04-12 13:13