Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Kommunalarbetarstrejken 1908

Strejk 1908

Foto: Malmö Museer

Under 1908 uppstod i Malmö en konflikt som uppmärksammades i hela landet. Mellan avlöningsnämnden, som representerade staden som arbetsgivare, och fackföreningar där kommunalarbetarna var organiserade, hade slutits ett avtal om 57 timmars arbetsvecka, en timlön av 40 öre samt 3-årig avtalstid. Dessutom innehöll avtalet en bestämmelse om att ”vid stadens arbeten får blockad, strejk eller lockout, vare sig öppen eller hemlig, icke under några förhållanden äga rum”.

Då över 900 kommunalarbetare vid Malmö gas-, elektricitets- och renhållningsverk, hamn och slakthus den 7 augusti gick ut i en solidaritetsstrejk med de 20 hamnarbetare som avskedats efter stuveriarbetarstrejken i hamnen tolkade avlöningsnämnden det som avtalsbrott. Inte heller Landsorganisationen (LO) godkände strejken.

Strejk 1908

Foto: Malmö Museer

Stadsfullmäktige svarade på strejken med att inrätta en ”välfärdskommission” som uppmanade frivilliga att rycka in för att hålla den kommunala serviceverksamheten igång. Under parollen ”samling vid soptunnor och latrinburkar” värvades grevar, baroner, direktörer samt officerare från Kronprinsens Husarregemente. Av de första trettio strejkbrytarna var bara fyra kroppsarbetare.

Arbetarna samlades för strejkmöte varje dag i Folkets Park. Man gav även ut en strejktidning, kallad Välfärds-Fällan. Som ansvarig utgivare stod ”Riddaren av sopkvasten”, priset var 5 öre och den tillkännagav sig som ”organ för den upp och nervända välfärden. Lovar att bliva förskräckt och opålitlig, kommer att belysa dagens brännande frågor lika klart som gatubelysningen i staden och dess utkanter.”

Strejk 1908

Foto: Malmö Museer

Den 1 oktober avblåstes strejken. Arbetarna hade förlorat. Tretton familjer bestående av 94 personer hade blivit vräkta från renhållningsverkets bostäder. 300 fick inte sina anställningar tillbaka.

Året efter var det dags för nästa kraftmätning - Storstrejken 1909 - som blev ännu ett nederlag för den svenska fackföreningsrörelsen. 1911 hade medlemstalet i Malmö minskat med omkring 55% sedan 1907.

2017-03-30 / Cim Carlsson, Malmö stadsbibliotek

Litteratur

Bengtsson, Rickard, Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar. s 77-89. 2014.
Gyllin, Yngve, I stadens tjänst 1910-1950. s 44-60. 1950
Motsättning och samverkan: nya bidrag till Malmös historia. s 229-242. 1989.
Uhlen, Axel, Facklig kamp i Malmö under sju decennier. s 248-264. 1949.
Tidman, Yngve, Spräng Amalthea! Arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordvästeuropeiska hamnar 1870-1914. s 180-182. 1998.

Senast ändrad: 2017-03-30 11:02