Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Kompanihuset

Kompanihuset

Inne i den gamla Kompanigatan, granne med rådhuset, ligger Kompanihuset, en av Malmös klenoder. Den kullerstenslagda gården andas historia. Huset byggdes under 1520-talet. Möjligen är det ritat av Marten Bussert, Christian III:s generalbyggmästare. Vem ägaren var är höljt i historiens dimmor. Eftersom huset är en minikopia av det ståtliga Malmöhus, uppfört 1525-29, stod kanske en av kungens betrodde män bakom bygget.
 
Troligtvis har Kompanihuset från början varit tänkt som en adelsmans "sögningegård", vilket var beteckningen på adelns hus inne i Malmö. Under 15- och 1600-talen var den skånska adeln tvungen att tidvis vistas vid kungen hov i Köpenhamn. Färden över Öresund kunde dock vara besvärlig och man blev tvingad att bida bättre väder i Malmö. Ville man då ha en ståndsmässig bostad var det bäst att själv äga ett hus — en sögningegård. I närheten av Kompanihuset fanns under 1500-talet ett flertal sådana gårdar; alla placerade inne i kvarteret och på så sätt skyddade då de ofta stod tomma.
 
Innan Kompanihuset stod färdigt skiftade det emellertid ägare. Danska kompaniet tog över huset och gjorde om det till ett gilleshus. Kompanihuset är ett av de bäst bevarade gilleshusen från det gamla Danmark. Ett kompani var en sammanslutning av köpmän. För att kunna hävda sig gentemot stadens råd, gick de samman i ett gille. Till gilleshuset förde man dyrbara varor och här hölls sammankomster och fester.
 
Om väggar och valv i Kompanihuset kunde tala! Då skulle den osminkade historien träda fram i alla sin nakenhet. Så många skratt, så mycket gråt, så många intriger och så mycket falskspeleri! Interiören i huset lockar till funderingar. Bottenvåningens golv är minst sagt ojämnt, ett av Malmös äldsta bevarade tegelgolv. Bakom en bastant dörr göms en i väggen inbyggd toalett. En murad ränna mynnar ner i ett underjordiskt rum. Om ni visste vad man kastade i sådana här toaletter! I Kompanihusets latrinkammare ligger fortfarande kvar rester av dricksglas, träsaker och keramik.
 
De två spisarna i salen är båda prov på arbeten av skickliga stenkonstnärer från 1600-talet. Den ena har ett stenöverstycke med ägaren och ägarinnans initialer. Spisen är uppsatt på 1630-talet. Willum Efvert Dichmand bär själv upp dess ena sidostöd. En tämligen spinkig man med pipskägg och mustasch. På andra sidan ståtar hans hustru Karine Pedersdatter, en kvinna med betydligt fylligare kroppsrymd. På den andra gavelväggen står en annan spis från samma tid. På dess utskjutande konsolstenar finns två indianhuvuden vackert uthuggna. Då spisens ägare på 1600-talet hade handelsförbindelser med Nya Danmark — den danska kolonin i Amerika — är det kanske inte så underligt att det finns indianhuvuden på spisen. Skånes äldsta indianframställningar.
 
2010-06-08 /Sven Rosborn , arkeolog, historiker, författare

Litteratur

Romberg, Thomas, Kompanihuset. Fastigheten Claus Mortensen 40 Malmö (Underlag för byggnadsminnesförklaring). 1993.
Rosborn, Sven, Kompanihuset i Malmö. Byggnadsarkeologiska studier av ett senmedeltida hus. 1973.
Swahn, Sven Christer, Invigning av Kompanihuset och Kompanigården, fredagen den 31 augusti 1973. Invigningsprolog. 1973.

Rosborn, Sven, Historiska vingslag. Med Sven Rosborn genom Malmös historia. 2003.
Rosborn, Sven, En vandring i historien. Med Sven Rosborn genom gamla Malmö. 2002.
 
Länkar
 
Fotevikens museum

Senast ändrad: 2017-09-26 16:01