Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Latinskolan

Latinskolan

Bland allt vad som pågår i Malmö idag tillhör undervisningen på Latinskolan det allra äldsta. Den började 1406 i en liten byggnad intill St Petri kyrka. Samma år hade en delegation Malmöbor återvänt från en lång och äventyrlig resa genom det senmedeltida Europa. Med sig hade de ett av påve Innocentius VII undertecknat brev, där malmöborgarna gavs särskilt påvligt tillstånd att grunda en skola. Detta skedde efter att domkapitlet i Lund tidigare avslagit samma ansökan.
  
Behovet av utbildning i Malmö hade under 1300-talet ökat i takt med befolkningstillväxten och Latinskolan blev snart en viktig institution i staden. Under reformationen på 1500-talet flyttades utbildningen av präster i den nya läran från universitet i Köpenhamn till Malmö latinskola. Skolan fick härigenom ställning som teologisk högskola 1529-1536 och blev sålunda Skånes första universitet.
  
Försvenskningsperioden efter 1658 var svåra tider för såväl Malmö latinskola som för undervisning överhuvudtaget. Men tack vare att myndigheterna valde att satsa på Latinskolan i stället för på Katedralskolan i Lund kunde den trots svårigheter fortsätta sin verksamhet under ledning av svenska rektorer.
 
I början av 1800-talet blev skolbyggnaden vid St Petri kyrka trots en tillbyggnad för liten. Såväl elever som lärare — däribland P.H. Ling, som kallas den svenska gymnastikens fader — började agera för att stadens fäder skulle ställa en större byggnad till förfogande. Så skedde och 1827 kunde Latinskolan flytta till Dringenbergska gården vid Västergatan. En av lärarna var Esaias Tegnérs son Christoffer, en tid även skolans rektor.
 
Den kraftiga befolkningsökningen på 1800-talet ledde till att även Dringenbergska gården blev otillräcklig. Bristen på byggnadsmark i centrala Malmö var dock så stor, att den nya skolbyggnaden 1879 uppfördes på den tomt utefter Amiralsgatan, där skolan alltjämt ligger. För att bättre motsvara det framväxande industrisamhällets behov gjordes i början på 1900-talet en uppdelning av gymnasiet i en latin- och en reallinje. Vid denna tid gick bl.a. poeterna Anders Österling och Hjalmar Gullberg på skolan, vilken bar namnet Högre allmänna läroverket för gossar. 1922 invigdes ett annex till huvudbyggnaden som försågs med elektriskt ljus.

Latinskolan 2

1959 fick skolan åter namnet Malmö latinskola. Samma år började flickor för första gången på skolan och en till-byggnad för naturvetenskapliga ämnen invigdes.
  
I år 2008 genomgår Latinskolan en omfattande renovering för att stå väl rustad att ta mot framtida gymnasister. Med mer än sexhundra år av oavbruten utbildningsverksamhet — sannolikt unikt i Sverige — är Latinskolan en viktig del av Malmös kulturarv.

2008-09-08 /Leif Holmstedt, Malmö latinskola

Litteratur

Evers, Arthur & Samuelsson, Gunnar, Malmö högre allmänna läroverk för gossar : under den svenska tiden : minnesskrift. 1. 1658-1820. 1958.
Evers, Arthur & Samuelsson, Gunnar, Malmö högre allmänna läroverk för gossar : under den svenska tiden : minnesskrift. 2. 1820-1959. 1963.
Falk, Katarina, Latinskolan i ny skepnad. 2012
Glimtar från Malmö latinskola 2005. Malmö latinskola 600 år. En film av Marie-Louise Sandell (DVD). 2006.
Holmstedt, Leif, En historia om Malmö latinskola 1956-2006. En skola för vissa blir en skola för alla. Jubileumsbok. 2006.
Kraft, Salomon, 1406 års påvebrev om Malmö latinskola. En minnesskrift 1956 med anledning av femhundrafemtioårsminnet. 1956.
Malmö högre allmänna läroverk. En minneskrans till jubileet 1929 överräckt av forna lärjungar. 1929.
Schartau, Sigurd, Malmö högre allmänna läroverk under den danska tiden. Festskrift. 1929.
 

Senast ändrad: 2017-09-06 10:42