Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Litteraturens Malmö

Malmöboken

Malmøbogen 1529

Det har sagts många gånger att Malmö är "en krämarstad" med invånare mer intresserade av ekonomiska än av kulturella värden. Men säg den stad vars invånare inte stämmer in på den beskrivningen. Det är sant att Malmö är en gammal köpstad, men också sant att Malmö är en industri- och arbetarstad, idag dessutom en utpräglad invandrarstad. Därtill kommer att Malmö profilerar sig som en kunskapsstad med den nya högskolan som udden mot framtiden. Malmöborna är varken mer eller mindre intresserade av kultur än invånarna i andra städer, sannolikt är Malmö som stad mer omskriven än de flesta av sina likar.

Den som vill följa Malmös litteraturhistoria kan börja redan på femtonhundratalet. Nu upplevde staden inte bara en politisk utan också en kulturell storhetstid. Malmö var centrum för den danska reformationen och härifrån spreds den nya läran, inte minst genom den senaste tekniken, konsten att trycka böcker. 1528 inrättades det första boktryckeriet i Malmö och samma år utgav Claus Mortensen  — kallad Danmarks reformator — Malmø-salmebogen och året därpå Malmömässan, sannolikt de första böckerna tryckta i staden. 1529 kom Malmøbogen ut, skriven av Peder Laurentsen och ansedd som en av den danska reformationstidens märkligaste dokument.

Gösta Larsson

Gösta Larsson

Under sexton- och sjuttonhundratalen upplevde Malmö politiskt en nedgångstid, under det förra seklet beroende dels på krigen dels på pesten, därefter beroende på att Malmö blivit erövrat och förvandlats från Danmarks andra stad till en svensk provinsstad långt från centrum. Befolkningen minskade och dess litterära uttryck försvårades av att man tvingades byta språk. De mest framträdande skildringarna av staden skrevs av främlingar, resande av vilka Carl Linnaeus är den mest kände. Centralmakten kartlade sina provinser och Linné for till Lappland, Öland och Gotland, Småland och 1749 var han i Skåne. "Malmö Stora Torg", dvs. Stortorget, imponerade på Linné som stegade upp bredden.

Från slutet av sjuttonhundratalet börjar Malmö växa till inte bara i politisk betydelse utan också i självrespekt. En starkt bidragande orsak var utbyggnaden av hamnen som efter hand skapade förutsättningen för stadens ekonomiska tillväxt. År 1809 får Malmö sin första offentliga kulturinstitution i och med att Malmö teater vid nyanlagda Gustav Adolfs torg invigs. Adertonhundratalet skulle för övrigt komma att präglas av den borgerliga kulturen, dagspressen växte fram och skapade en scen också för skönlitterära alster. I Malmö verkade nu flera författare, ingen av större konstnärlig betydelse men tillsammans lade de grunden för den utveckling som skulle följa.

Hjalmar Gullberg

Hjalmar Gullberg

Om adertonhundratalet är de borgerliga litteratörernas epok så ser det gryende nittonhundratalet en helt ny tradition växa fram. Den svenska arbetarrörelsen föddes i Malmö och — liksom ifråga om reformationen fyrahundra år tidigare — spreds den nya lärans idéer härifrån. Axel Danielsson och Bengt Lidforss var arbetarrörelsens tidigaste och främsta litterära företrädare i Malmö. Senare skulle författare som Harry Kullman, Gösta Larsson och, i våra dagar, Sven-Olof Lorenzen och Mary Andersson föra den traditionen vidare.

Två av nittonhundratalets främsta svenska diktare har vuxit upp i Malmö, Anders Österling och Hjalmar Gullberg. Båda skulle ta plats i Svenska Akademien, den förre var under många år dess ständige sekreterare. Anders Österling (1884-1982) har skrivit åtskilliga dikter med motiv från sin barndoms stad — och till och med lyckats finna ett rim på dess namn.

Jacques Werup

Jacques Werup

Också Hjalmar Gullberg (1898-1961) har skrivit ett flertal dikter med Malmömotiv. Den mest kända, "Till en näktergal i Malmö", tillkom på Allmänna sjukhuset och anspelar på diktarens härkomst bortlämnad av sina biologiska föräldrar. Malmö var för Hjalmar Gullberg fabrikernas och höstdimmornas stad. Ur dess prosaiska vardag lyckades han utvinna en poesi lika vemodigt vacker som näktergalens sång.

Det sena nittonhundratalet ser en rad skönlitterära författare verksamma i Malmö, några är Malmö-författare också i den meningen att de låter själva staden vara en av huvudpersonerna i sina böcker. När Jacques Werup i Hemstaden från 1981 raljerar över malmöitiska underligheter, gör han det med ett stänk av kärlek i rösten. Detsamma kan sägas om Fredrik Ekelund vars romaner utspelar sig här. Torbjörn Flygt belönades med Augustpriset för sin roman Underdog (2001), som bygger på författarens erfarenheter från uppväxten i stadsdelen Borgmästargården.

Mary Andersson

Mary Andersson

Malmö har inte tidigare låtit tala om sig som en poetisk stad — Anders Österling och Hjalmar Gullberg må förlåta. Inte desto mindre fanns mot slutet av förra seklet många unga poeter här. Några av dem organiserade sig i den s.k. Malmöligan. Till stadens poetiska kulturarv må också räknas de internationella Poesidagarna. Varje vår mellan 1987 och 2006 samlades i Malmö inhemska och utländska poeter till samtal, diskussioner och uppläsningar. Evenemanget, som initierades och leddes av poeten Lasse Söderberg, var mycket uppskattat och samtidigt uppmärksammat långt utanför stadens gränser.

2009-02-16 / Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Malmöligan

Malmöligan

Litteratur
 
Edvardsson, Bo, "Här bor bara renrasia". En vandring i litteraturens Limhamn. (Limhamniana 1997, s 44-49.)
Gierow, Krister, Studier kring Malmø -bogen. 1979.
Holmström, Bengt, Litteraturens Malmö. (Särtryck ur Malmö stads historia, del 6 1992.)
Holmström, Bengt, Malmövandringar i författarspår. 2005.
Laurentsen, Peder, Malmø -bogen. Facsimilie. 1979.
Luthersson, Peter, Malmöligan. En introduktion. (Tidskrift för litteraturvetenskap 1992:2/3, s. 13-43. Ill.)
Malmöligan. En originalantologi. 1992.
Malmø-salmebogen 1533. Faksimiledition. 1967.
Nedslag i hundra års Malmölitteratur. 1. Från Leon Larsson till Herta Wirén. 1980. 2. Från Axel Danielsson till Sjöwall-Wahlöö. 1981.
Jönsson, Gabriel, Skaldernas Malmö. (Svärdfejare och själamord. En festskrift till Malmö nation, s 183-204. 1962.)
Sandqvist, Mona, Möten med Malmös prosa. (Möten. Festskrift till Anders Palm, s 61-71. 2007.)
Sandstedt, Erik, Malmö genom författarögon. Cirka 1970.
Skånes litteraturhistoria. 1. Fram till 1940-talet. 1996. 2. 1900-talets senare del. 1997.
Sommar, Carl Olov, Litterär vägvisare genom svenska landskap. 1. Skåne, Blekinge och Halland. 1981.

Senast ändrad: 2016-04-07 10:01