Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och  personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Malmö Brunnsinrättning

Brunnsbal på 1830-talet

Brunnsbal på 1830-talet. Teckning Hjalmar Mörner.

Att "dricka brunn" är ingenting som vi förknippar med Malmö. Men den 23 maj 1840 kunde man i Malmö nya allehanda läsa följande: "Brunnsinrättningen vid Malmö å det vackra landtstället Möllevången öppnas till begagnande innevarande år, under en månad från och med den 1 Juli. Vid denna inrättning, som flera år varit begagnad af ett stort antal Brunnsgäster, serveras ur appareillerne följande artificiella helsovatten, nemligen: Carlsbader, Embser, Marienbader, Kreutzbrunn och Ferdinanderquelle, Spaa, Stålpyrmonter, Eger, Selter, Wildunger, samt efter beställning alla i Europa kända helsovatten, mot ett för termin bestämdt pris af 16 Rdr för de varma och 13 Rdr 16 sk, allt B:co för de kalla vattnen, varande Läkare-arfvode och andra vid helsobrunnar vanliga afgifter härijemväl inbegripne."
 
Läser man vidare ska man finna att till brunnsinrättningen hörde också ett badhus "å Hamnbryggan". Här kunde brunnsgästerna njuta av s.k. "ryska bad" — ett slags ångbad — "à 1 Rdr, "Stål- och Svafvelbad à 36 sk., varma Saltsjöbad à 24 sk. samt sådana bad med Gyttja och Dusch à 26 sk. 8. r. allt B:co stycket. Likaledes är i Sjön anlagdt ett badhus, hvarest kalla Sjöbad kunna tagas mot 12 sk.  för ensam person och 8 sk. B:co för hvar person då flera bada på en timme."
 
Artikeln — undertecknad av J. F. Barkman — avslutas med att författaren gör reklam för Ångfartyget Malmö som "kommer att under sommaren tvenne dagar i hvarje vecka gå mellan Malmö och Köpenhamn, då Brunnsgästerna äga ett angenämt tillfälle att dermed göra lustturer till sistnämnde stad, utan afbrott i deras brunnsdiet, emedan Ångfartyget afgår härifrån kl. 8 på morgonen och återvänder på eftermiddagen samma dag."
 
Bakgrunden till annonsen är att den driftige apotekaren Johan Peter Barkman år 1836 startade en brunnsinrättning i tidigare kommercerådet Frans Suells praktfulla lantgård på Möllevången. Gården, som kallades Lugnet, uppfördes 1796 och omgärdades av en vacker park. Efter Frans Suells död kom Lugnet på 1830-talet i släkten Barkmans ägo. Johan Peter lät också uppföra ett badhus för sina brunnsgäster i Malmö hamn.
 
På Möllevången inreddes en särskild "brunnssalong". Här serverades till middagen "tre portioner brunnsmat" och till supén två. Här ordnades konserter och musikaliska soaréer. Man kunde "dricka brunn" och rådfråga läkaren. Dock fanns få rum, varför flertalet gäster bodde inne i staden. Flera gånger om dagen gick skjuts mellan Gustaf Adolfs torg och brunnshotellet.
 
Inledningsvis var brunnsinrättningen på Möllevången en god affär för Johan Fredrik Barkman. Under de första somrarna hade han över hundra inskrivna gäster. Den skånska adeln sökte sig hit, men också välbeställda borgare och bönder. Det var ett angenämt och glatt sällskapsliv som levdes på Möllevången under brunnsterminerna. Varje söndag hölls bal varvid stadsborna gärna blandade sig med brunnsgästerna. I en rotunda bjöds på förfriskningar — ja, man lär t.o.m. har serverat glass.
 
Men säg den fröjd som varar beständigt! I juni 1845 annonserade Barkman: "Brunnsdrickningen i Möllevången kommer, då det erforderliga antalet af Brunnsgäster icke inom den utsatta tiden anmält sig, att för innevarande år inställas." Under flera år hade det varit uselt sommarväder varför gästerna svek. Konkurrens från en nystartad brunn på Helgonabacken i Lund spelade också in.
Året därpå, alltså 1846, försökte Barkman åter öppna på Möllevången, men inte heller nu anmälde sig tillräckligt många gäster. De som ville njuta Barkmans "helsovatten" fick söka sig annorstädes, t.ex. till Stadt Hamburgs trädgård som omskapades till ett tivoli "med karusell, portiker och övriga byggnader, vida överträffande hvad Köpenhamn i den vägen har att uppvisa".

2009-06-03 / Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Alfort, Philip, Brunns-inrättningen vid Malmö (Handbok för Brunnsgäster, Andra häftet, s. 26-30. 1842.)
Engström, Bengt, Sommardagar före strandbadens tid (art. i Sydsvenska Dagbladet Snällposten söndagen den 16 juli 1944).
Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960. 2008.

Senast ändrad: 2016-04-07 10:54