Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Malmö - Limhamns Järnväg

MLJ

1886 blev Limhamn upphöjt i rang och värdighet till municipalsamhälle vilket var snäppet mellan landskommun och köping. Kommunikationen mellan Malmö och Limhamn ökade och landsvägen in till Malmö var ett elände. Eftersom länsstyrelsen, hovrätten, restauranger, teatrar, Folkets park, m.m. låg i Malmö, fanns behov för "bättre folk" att åka till Malmö. Även kalkbrottet och dess produkter från Skånska Cementfabriken behövde en bra förbindelse ut till värden.

Den 10 juni 1887 skedde det första mötet om bildandet av en normalspårig järnväg mellan Limhamn och Malmö på Börsen i Malmö. Initiativtagare var R F Berg, som även var mannen bakom cementfabriken, utbyggnaden av Limhamns hamn och som stod för en stor del av Limhamns utveckling.
 
Det fanns två huvudalternativ för sträckningen av järnvägen mellan Limhamn och Malmö.  En längs med kusten och en längre in i landet. Sträckan längs med kusten vann efter en livlig och grundlig diskussion. Den 21 september 1887 förordades enhälligt linjen längs med kusten. Den var 4297 meter lång och slutnotan hamnade på 205 017 kronor och 73 öre. Sträckan får fem stationer. Limhamns hamn, Bellevue, Sånekulla, Ribersborg, Varvsbassängen (senare Turbinen) och slutligen Bagers plats vid Malmö Västra. Från Bagers plats erhölls någorlunda bekvämt gångavstånd till Stadsbanestationen Malmö C.

Den 17 december 1889 sker besiktning av banan. Den gick utmärkt, men fram till slutbesiktning fick man endast köra i 25 kilometer i timmen. Det första ångloket som köptes var ett av de blygsammaste som byggts i Sverige. Det döptes till Limhamn och hade fotogenlampor framtill. Om loket var litet, var personvagnen desto större. Den var nästan 17 meter lång och vägde 21 ton. Vagnen var uppdelad i en 3:e klass kupé med plats för 24 sittande på träbänkar och en 4:e klass kupé med plats för 72 stående passagerare. I 4:e klass saknades glasrutor i fönsteröppningarna och det saknades grindar vid de två öppna plattformarna. 1892 köptes ytterligare ett tanklok från NOHAB som fick namnet Bellevue.

MLJ2

Loket Limhamn, Foto: Sveriges Järnvägsmuseum

Trafiken börjar den 21 december 1889 med 5 turer fram och tillbaka om vintern och 6 om sommaren. Resan tog 15 minuter och biljettpriset var 15 öre i 3:e klass och 10 öre i 4:e klass. Även om trafiken på MLJ främst var avsedd för godstrafik, till och från Cementfabriken och övriga limhamnsindustrier, blev det persontrafiken som satte sin prägel på banan. Antalet passagerare 1890 var 133 000 och toppåret 1913 så många som 903 000. Ett stort avbräck skedde i juli 1915 då Limhamn inkorporerades med Malmö och spårvägsförbindelsen nummer 4 förlängdes från Fridhemstorget till Limhamn. En kategori som fortsatte att åka med MLJ var sillaprångarna som slapp rulla sina 100 kilo tunga börar in till Malmö. Prångaren och hennes medföljande gods blev en symbol för hela banan. Snart var den känd som "Sillabanan", trafikerad av "Sillatåget", men som egentligen bara avsåg morgontåget "halvsjuan".

MLJ var den enda svenska järnväg som haft polletter i stället för pappersbiljetter. Detta var ett av R. F. Bergs många initiativ till förenkling och återanvändning.
 
1954 gick det sista ångloket på MLJ som därefter ersattes av disellok. Persontrafiken upphörde helt 1945 men återkom tillfälligt under spårvagnsstrejken 1951. I samband med nedläggningen av cementtillverkningen i Limhamn 1978, upphörde även godstrafiken på banan. Banan hade fram till  2005, innan Citytunnelns byggstart, förbindelse med övriga järnvägsnätet, men blev avklippt mot Malmö C för att bygget av Citytunneln skulle kunna pågå. När Citytunneln var klar öppnades sträckan fram till Nordmills och Kockums industrier på nytt, medan resten av sträckan längs Ribersborgs-stranden revs upp.

En längre version av artikeln  finns i tidskriften AnGripen: 2013-2

2013-06-19 / Lennart Magnusson, Malmö Släktforskarförening

Litteratur

Olsson, Anders, Malmö-Limhamns järnväg (MLJ) 100 år (Tåg 1989:6)
Olsson, Håkan, Malmö-Limhamns järnväg 1889-1989. 1989
Olsson, Håkan, MLJ 1 Limhamn (Tåg 1993:2)
Olsson, Håkan, MLJ får ny "sträckning" (Tåg 1988:4)

Film

Malmö - Limhamn Järnväg - MLJ 100 år

Senast ändrad: 2016-04-13 09:21