Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Malmöitiskan

Haur du sitt Malme haur du sitt varden.
 
Jag minns från barndomen att när mina äldre släktingar talade om sina vänner och bekanta sa man att de bodde i Norregatan, i Grönegatan etc. Medan jag med mina föräldrar bodde Regementsgatan, senare på Mariedalsvägen. Man använde således prepositionen i när man talade om gator i det gamla Malmö och i de nya områdena. Jag har funderat över det där, om i var en språklig rest från den danska tiden som levde kvar ännu på 1950-talet?
 
Ovedersägligt är att dialekterna tenderar att tunnas ut, inte minst i storstäderna. Ändå vet varje Malmöbo att malmöitiskan alltjämt lever kvar, om än den kan vara svår att bestämma. År 1938 skrev språkforskaren Ingemar Ingers följande i sin uppsats Gammalt Malmöspråk: "Den nuvarande Malmödialekten i sin mest genuina form kan i korthet karakteriseras som en blandning av element ur olika skånska dialekter och ur riksspråk och därjämte en del självständiga utvecklingar, som sakna motsvarighet i omgivande dialekter." Lite längre fram i samma uppsats konstaterar Ingers att man i Malmö har talat och alltjämt talar en skånsk dialekt som har mer gemensamt med danskan än övriga dialekter i Skåne.
 
Idag talar vi inte bara om dialekter utan också om sociolekter, dvs. det språk som talas inom vissa begränsade sociala skikt av samhället. Huruvida rosengårdssvenskan är en dialekt eller en sociolekt kan man kanske diskutera, klart är att den skiljer sig markant från den malmöitiska som talas av framför allt äldre Malmöbor i Slottsstaden eller i Limhamn. Rosengårdssvenskan har naturligtvis sin grund i att så många av dess bärare har utländsk bakgrund, men inte bara det. Den fungerar också — liksom alla dia- och sociolekter — som en markör. De talande känner igen varandra redan på språket.
 
Nu får de va nock.

2009-02-02  /  Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Litteratur

 
Bager, Einar, Namngivning i Malmö under äldre tid. 1947.
Bruce, Gösta, Diphthongization in the Malmö dialect. 1970.
Bruce, Gösta, Svenska accenter i satsperspektiv. 1976 (En jämförelse mellan stockholmskan och malmöitiskan.)
Bruce, Gösta, Tonaccentregler för sammansatta ord i några sydsvenska stadsmål. 1974.
Bruce, Gösta, Tonal accent rules for compound stressed words in the Malmö dialect. 1973.
Hallberg, Göran, Kirseberg. Majgrevar eller körsbär? 1993.
Ingers, Ingemar, Folkmål och folkminnen I Oxie härad. 1979.
Ingers, Ingemar, Gammalt Malmöspråk. 1938. (pdf ur Malmö Fornminnesförening - Årsskrift, s. 7)
Kotsinas, Ulla-Britt, Invandrarsvenska. 2005.
Liliengren, Ella, Språket i Gamla Limhamn. En regional dialekt. 2003.
Liliengren, Ella, Språket och gemenskapen i Gamla Limhamn. 1999.
Lindqvist, Axel, Gamla Malmö-borgarnamn. 1945.
Persson, Bert, Ordbok över Oxie härads folkmål. Med fokus på de kustnära socknarna. 2005.
Rosengårds rekORDbok. 2008.

Senast ändrad: 2016-09-21 14:26