Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Pildammsparken

Flygfoto på Pildammsparken

Flygfoto på Pildammsparken

Dammarna i parken var från början Malmö vattenreservoarer. För att förstärka skyddsvallarna planterades dessa med pilar, därav namnet Pildammarna. Vattnet från dammarna leddes i trärör till den så kallade Vattenkonsten på Stortorget, Malmöborna kunde där hämta sitt dricksvatten.
 
Baltiska utställningen 1914, som var uppbyggd kring Pildammarna, avbröts abrupt av första världskrigets utbrott. Stadens styrande hade dock inte för avsikt att låta marken ligga oanvänd. Man tillsatte en kommitté — området skulle bli park.
 
Hösten 1915 inlämnades till parkkommittén text och ritning som "Forslag til en skovpark i Malmø by" av Erstad-Jørgensen. Han hade fått uppdraget av stadsingenjör Anders Nilsson. Det var en stor uppgift han fått, Baltiska utställningens område hade utvidgats ytterligare söderut på bekostnad av stadens farmer.
 
Nu hände något betydelsefullt. Året var 1920 och Malmö hade fått en ny stadsingenjör — Erik Bülow-Hübe — som var lidelsefullt intresserad av trädgårdsplanering. Detta ledde till en katastrof för Ersta-Jørgensens stora skogsparksprojekt och till en milstolpe i svensk parkhistoria.

Pildammsparken

Harald Boklunds vattentorn kom att spela en större roll än arkitekten kunnat föreställa sig. Tornets dominerande läge och dess form påverkade de senare parkplanerna. Bülow-Hübe tycks ha utgått från de båda befintliga byggnaderna, vattentornet och kungliga paviljongen, samt den klart markerade nord-sydliga axeln genom blomstergatan, när han konstruerade sin park med passare och linjal.
 
Genom sin tillkomsthistoria omfattar Pildammsparken delar från olika tidsskeden. Äldst är planteringen kring vattentornet. Den är troligen uppbyggd av utgallrade växter från Kungsparken. Anläggningen kring blomstergatan tillkom 1912-13. Till denna och andra planteringar i samband med utställningen användes träd från en utgallring i Slottsparken. Kronprinsessan Margareta anses ha bidragit med planteringsplanen för blomstergatan, som fick bära hennes namn. När hon oväntat dog 1920, döptes paviljongen om till Margaretapaviljongen. Byggnaden var egentligen uppförd som en reveterad trästomme, avsedd att rivas efter utställningens slut. Nu fick den stå kvar. Förutom Margaretapaviljongen finns det idag inte mycket som kan påminna oss om Baltiska utställningen.
 
I björkdungen öster om lilla dammen finns en över tre meter hög kalksten från Ignaberga. Den ingick i utställningens stensamling och står förmodligen kvar på sin ursprungliga plats, försedd med en minnesinskription. Även inne i grönskan mellan Margaretavägen och Tallriken finns lämningar från utställningen. Söder om den ena av de två ekbackar, som ligger på ömse sidor om Margaretavägen finns en sandlåda med betongkant. Den ingick en gång i fontänen framför tyska paviljongen. Lite längre söderut hittar man den granitbrunn som stod mitt i trappan mellan centralgården och kongresshallen. Ytterligare litet söderut bland träden finns ett åttakantigt brunnskar på åtta åttakantiga ben, en skicklig stenimitation i cement, som prydde en av de inre gårdarna vid kongresshallen.
 
Invid Roskildevägen står ett litet lanthus, som användes som spruthus under utställningen. Det räddades från rivning 1992 i sista stund. Man fann byggnaden på kartor från 1904.

Nyare konst finns naturligtvis även i Pildammsparken. Jag nämner några stycken. Strykjärnet (Hiroshi Koyama), står på gräsplanen inte långt från Ignaberga-stenen. I den plantering omgiven av vältuktade häckar, som öppnar sig mot lilla dammen står Galatea (Nils Möllerberg). Efter konstverket kallas platsen Galateas hage. Vid dammens nordvästra sida finns Vattentrappan, konstruerad av Leif Ringsbo. Vattentrappan är inte bara till för lek. Här åstadkoms också cirkulation av vattnet i dammen.
 
Ännu bättre syresättning får man av de tre fontänerna vid vattentornet. Fontänerna, med växlande vatten- och ljusspel, är datorstyrda och har vattenkaskader på upp till 25 meters höjd. 80 stycken 500 watts strålkastare i sju olika färger, ger tillsammans med vattenkaskadernas olika utformning över 1 000 olika möjligheter till variation. Till detta lyssnar man på rogivande musik.
 
Med sin blandning av skog, stora öppna gräsplaner, små fina planteringar, blomsterarrangemang, fågelliv och stora vattenytor är Pildammsparken en vacker och fint underhållen park. Här kan man spela boule, fotboll, brännboll eller jogga, det är bara fantasin som sätter gränser för utomhusaktiviteterna. Friluftsscenen med sina sommarkvällsarrangemang är mycket populära. Två restauranger finns för lekamlig spis. I vattentornet arrangeras konstutställningar.

2012-01-25 / Gert Fransson

Litteratur

Adamsson, Peter, Parkernas historia : en resa i tiden. 2000
Arnelind, Wilhelm, Pildammsparken : Nordöstra delen
Bergqvist, Karin, Skånska fåglar och fjärilar. 1994
Billberg, Ingmar, En medeltida klädesplomb i Pildammsparken. 2004
Folkers, Ingmar, Pildammsparken 100 år 2014. 2008
Fransson, Gert, Nedslag i Malmös parker. 2011
Gustafson, Ragnar, Spelet vid dammarna : teater vid Pildammarna under 75 år. 1990
Hårde, Ulla, Pildammsparken 1914-2014. 2013
Ingemansson, Karin, Om träden måste falla. 2013 (pdf)
Karlsson, Tommy, Pildammarna : från vattenkälla till utställningsyta och stadspark. 2009
Larsson, Caroline, Tegelmurarna till kronprinsessan Margarets blomstergatan i Pildammsparken är klara.2005
Larsson, Caroline, Återuppbyggnad av tegelmurarna till kronprinsessan Margaretas blomstergata i Pildammsparken. 2005
Pildammstornet : bilder från VA-verkets arkiv och Eber Ohlssons samling. 1996
Söderberg, Lasse, Sexton dikter. 1991
Tre parker : Kungsparken, Slottsparken & Pildammsparken i Malmö : the great parks of Malmö. 1997

Senast ändrad: 2016-04-07 12:17