Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Nils Poppe 1908-2000

Nils Poppe

Nils Einar Poppe föddes 1908 på Möllevången i Malmö. Han gick på Johannesskolan, liksom kollegan Eva Rydberg som senare kom att föra hans teaterarv vidare.
 
Nils Poppe jämförde sin barndom med en annan Malmöpågs öde, poeten Hjalmar Gullbergs.  Båda var oönskade vid födseln och blev därför bort-lämnade, Nils till en så kallad. änglamakerska.  Men ett par i tjugoårsåldern, Anders och Amanda Jönsson adopterade honom och han fick ett bra om än fattigt hem. I bokhyllan fanns endast två böcker: motboken och fackföreningsboken, båda påverkade honom starkt.
 
Nils Poppe fick tidigt ett intresse för teatern. Tillsammans med sina fosterföräldrar brukade han gå och se Nyårsrevyn på arbetarnas teater i Folkets park. Efter att ha tagit kontakt med Oscar Winge på Hippodromteatern i Malmö inleddes hans teaterkarriär. Under sina fyra år på Hipp var han med i en lång rad revyer och operetter, Guds gröna ängar, Storklas och Lillklas och Blomman från Hawaii, för att nämna några.
 
På 1940-talet började Poppe arbeta med teaterdirektören Gustav Wally som var känd för sina påkostade musikaler. Genombrottet kom i operetten Blåjackor på Oscarsteatern i Stockholm 1942. Nu inleddes hans mångåriga samarbete med danspartnern Anna-Lisa Ericsson och koreografen Albert Gaubier. Dansparet Poppe-Ericsson jämfördes med Fred Astaire och Ginger Rogers. Lorden från gränden och Teaterbåten är två kända musikaler som de gjorde tillsammans.
 
Under 1960-talet upplevde Poppe en tillfällig svacka, men karriären vände 1966 då han övertog Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Detta blev inledningen på hans framgångsrika år som teaterdirektör och fars-skådespelare. Populära operetter och farser som Charlies tant, Fars lille påg och Oskulden från Mölle spelades här. När TV började sända pjäserna under trettonhelgen var succén ett faktum.
 
Trots alla stora framgångar bevarade Nils Poppe sin ödmjuka inställning livet igenom: "Jag tror att man måste vara född till gycklare. Det räcker inte med bara talang och energi och allt det där, viktigast är nog att man tycker om att roa andra. Att man har roligt själv, annars orkar man inte för det är ett hårt jobb att spela pajas".  Nils Poppe var en av Sveriges mest uppskattade skådespelare och komiker. Han avled 2000 och ligger begravd på Allerums kyrkogård i Helsingborg.
  
2010-09-01  /  Nina Olsson, Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Carlberg, Berit, Med Poppe har jag skrattat mig till lönen. 1991.
Nordqvist, Roland, "Fars lille påg" — Nils Poppe. 1994.
Wigardt, Gaby, Poppe i ljus och mörker. En biografi om Nils Poppe. 1998.
Tollin, Sven, Poppe! En bok om en clown. 1988.
 
Filmer
 
Dumbom. 1963.
Nils Poppe. (Innehåller originalfilmer från 1948, 1949 och 1951.)
Djävulens öga. 1960.
Kronans käcka gossar och Beredskapspojkar. 1940 och 1941.
Sten Stensson kommer till stan och Sten Stensson kommer tillbaka. 1945 och 1963.
Det sjunde inseglet. 1957.

Senast ändrad: 2017-09-27 11:00