Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Rånmordet i Monte Carlo

Grönegatan

Grönegatan

År 1861 föddes i Malmö en flicka vid namn Emma Erika Ahlqvist. Hon var dotter till en fattig skräddare som övergav familjen när Emma var 5 år gammal. Hon blev det första barnet som togs in på det nyöppnade Malmö barnhem, där hon blev kvar till 15 års ålder. Modern och de andra fyra barnen överlevde genom bidrag från fattigvården. När Emma var 17 år registrerades hon i detektiva polisens liggare över "lösaktiga och prostituerade kvinnor".
 
Under ett par år levde Emma Ahlqvist i en ständig karusell mellan besiktningar hos polisläkaren på rådhuset, intagningar på kurhuset på Jakob Nilsgatan för behandling av bl.a. syfilis, kallelser till polismästaren, varningar utfärdade av polisen för lösaktigt leverne, varningar för att hon inte inställt sig till besiktning hos polisläkaren och kortare fängelsestraff på cellfängelset i Malmö för lösdriveri. Hon bodde under den här tiden i då okända tillhåll bl.a. på Grönegatan, Porslingatan och Kalendegatan. När hon var omkring 20 år gammal flyttade hon till Köpenhamn med sin mor och en lillebror.

Le Petit Journal 28 augusti 1907

Le Petit Journal 28 augusti 1907

I Köpenhamn blev Emma Erika bekant med en rik fabrikör vid namn Leopold Levin, som efter ungefär 10 år som sammanboende gifte sig med henne. Med honom fick hon ett liv i lyx i fina våningar i Köpenhamn och Stockholm och umgänge i societeten. Hennes blivande make skickade henne först till Berlin och sedan till Paris för att bättre på bristerna i hennes utbildning. Han gav henne många värdefulla smycken, dyrbara presenter och praktfulla klänningar. I den storslagna våningen på Strandvägen i Stockholm var Emma värd för magnifika bjudningar, alltid översållad av diamanter och briljanter. De fick inga barn, men hade en fosterdotter från Schweiz. När mannen hastigt avled under en affärsresa i London, blev Emma Levin den rika änkan.

Hon kom då att tillbringa många månader om året utomlands och särskilt på Rivieran. I Monte Carlo bodde Emma på hotell, spelade på kasinot, umgicks i societeten och gick på välkända kaféer. Hon var alltid uppseendeväckande klädd i dyrbara kläder behängda med mängder av juveler. Men juvelerna kom att bli hennes fall. Under år 1907 blev hon på kasinot bekant med ett gift par Vere Thomas St Leger Goold och hans hustru Marie. Mannen var av lågadlig börd från Irland och hade i sin ungdom spelat final i Wimbledonturneringen (och förlorat). Paret var skuldsatt och hade flytt undan sina fordringsägare i Kanada efter en misslyckad företagsaffär. De fick låna pengar och juveler av Emma, som imponerades av "Sir and lady Goold". När hon ville få sina lån tillbaka gick det dock illa. Paret Goold bjöd hem Emma på te med avsikt att råna henne och sedan resa sin väg. Emma Levin kämpade emot vilket slutade med att paret dödade henne. I desperation styckade de sedan kroppen och lade den i en koffert, som de ämnade skicka till London, medan de själva reste till Marseille. På stationen i Marseille väckte den illaluktande och läckande kofferten uppmärksamhet och brottet uppdagades. Styckmordet blev en världsnyhet och omskrevs i tidningar från alla jordens hörn. Efter en kort rättegång dömdes mannen till livstids fängelse och kvinnan till döden. Mannen avtjänade ett drygt år av sitt straff i fängelset på Djävulsön i Franska Guyana, innan han begick självmord. Marie Goolds straff omvandlades till livstids fängelse och hon dog i fängelset i Montpellier år 1914. Emma Levin hade testamenterat sina avsevärda tillgångar till sin gamla mamma och sina två överlevande bröder.
 
Historien om Emma Erikas öde blev ett skillingtryck i Malmö med titeln "Rånmordet i Monte Carlo" och inspirerade även författarinnan Mrs Belloc Lowndes till romanen "The chink in the armour". Ja, sådant blev livet för den fattiga flickan från Malmös slum som under en tid fått vistas i yppersta lyx och i de fina salongerna.
 
2013-04-22  /  Anette Sarnäs, Stadsarkivet

Litteratur

Frykman, Jonas, Horan i bondesamhället. 1993.
Kvinnor på gränsen till medborgarskap. Genus, politik och offentlighet 1800-1950. 2011.
Lennartsson, Rebecka, Malaria urbana. Om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900. 2001.
Lennartsson, Rebecka, Den sköna synderskan. Sekelskiftets Stockholm. Betraktelser från undersidan. 2007.
McGlinn, Malin, Att finnas till utan att synas. En studie av prostitutionsreglementeringen i Malmö under 1870-1880-talen. Malmö högskola, 2006.
Rummet vidgas. Kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940. 2002.
Svanström, Yvonne, Offentliga kvinnor. Prostitution i Sverige 1812-1918. 2006.
Söderblom, Tomas, Horan och batongen. Prostitution och repression i folkhemmet. 1992.

Artiklar

Andersson, Martin (SDS), Gatflickans klassresa fick ett grymt slut

Senast ändrad: 2017-09-22 13:48