Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Restauranger

Norra Vallgatan med Savoy

Norra Vallgatan med Savoy

"Kulan träffade strax bakom vänstra örat och talaren föll framstupa över bordet med vänstra kinden i det krenelerade potatismoset kring en utsökt fiskstuvning à la Frans Suell". I Sjöwall & Wahlöös polisroman Polis, Polis potatismos (på engelska det något mer pregnanta Murder at the Savoy) är Malmös mest kända restaurang skådeplats för ett brutalt mord. 37 år tidigare hade samma lokal en ledande roll i Fritiof Nilsson Piratens bok Bock i örtagård. I romanen är silvervagnen utbytt mot den sexkantiga brännvinskantinen och namnet Savoy mot Hotell Horn.
 
Malmös restaurangliv har genom åren visat upp en rad olika ansikten och likt staden själv förändrats i takt med det övriga samhället. Från sent 1910-tal och många år framåt satte Brattsystem och rusdrycksförsäljnings-förordning standard för utelivet i Sverige. Efter stockholmsk och göteborgsk modell startade systembolaget i Malmö ett restaurangbolag. 1922 köpte man upp och drev ett flertal restauranger. Krogarna var klassindelade och i bolaget hittar vi restaurangnamn som Fenix, Druvan, Freden och Kungsparken.
 
Malmös etablissemang hade andra lokaler att vända sig till. Savoy är redan nämnt och ett stenkast därifrån ligger nu som då Hotell Kramer. Där sjöng Karl Gerhard 1945, stående på en flygel, om den ökända hästen från Troja. Operettpubliken åt gott i de vackra lokalerna på Hipp och på Tunneln kunde man avsluta kvällen vid en nattsmörgåsautomat.
 
Motboken försvann 1955 och några år senare anlände nya invandrargrupper, två företeelser som förändrade Malmös restaurangscen. Italienarna såg till att pizzan snart blev svensk husmanskost och 1964 öppnades stadens första kinakrog, Kin Long. Balkan representeras på restaurangkartan av bland annat Stippes och en ungersk med ajvar. Idag toppas listan på invandrad snabbmat av ett arabiskt vegetariskt alternativ — falafel.

Falafelvagn

När Malmö i början på 1990-talet trans-formerades från tung, tråkig industristad till en något mer framtidsinriktad kunskapsstad följde utelivet efter. Svenska kockar håller numera världsklass, kunskap och krav bland uteätarna följer i samma takt. I en nord-sydlig axel från hamnområdet till Möllevången finns restauranger för alla smaker. Runt Möllan hittar man de studentanpassade krogarna plus någon restaurang med matambitioner à la Tempo. Efter en mellanlandning vid Brogatans zinkdisk och Två Krögares/Bullens historiska interiör drar vi norrut och når fram till Lilla torg, restaurangmalmös kvantitativa mittpunkt. Några kvarter från Lilla torg kan man äta klassiskt på Årstiderna, Kockska huset, eller Fine Dining på Sturehof. Ytterligare en bit norrut och vi hamnar i det nya Malmö, Dockan och Västra hamnen där restauranglivet tar allt mer fart.

2009-03-26 / Jan Olsson, Stadsbiblioteket

Litteratur
 
Agrelin, Ove, Med en Gammeldansk i Skåne - och lite till. 2000.
Andersson, Helge, Tillysborgs värdshus. 1959 (pdf ur Malmö Fornminnesförening - Årsskrift, s. 77)
Bodman, Erik, Knallibox, Kitta i planket och Andersson i Gropen... 1974 (pdf ur Malmö Fornminnesförening - Årsskrift, s. 75-104)
Fjelner, Alfred, Södra Sveriges restauratörförening 1906 -15 oktober — 1931. En minnesskrift på styrelsens uppdrag. 1931.
Här är gudagott att vara : Sydsvensk hotell- och restaurangguide. 1958
Kamnert, Kristina, Mitt "Bullen". 2009.
Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960. 2008.
Lundell, Valter, Livet på krogar, smygkrogar och andra näringsställen i Malmö vid mitten av förra århundradet. 1995.
Med en Gammeldansk i köket. 1998.
Mer än bara mat. En kokbok. Sveriges första KRAV-godkända kokbok. 1999.
Nilsson, Eja, Skånska pärlor (och några danska). En bok om restauranger, mat och människor. 1989.
Pieplow, Wilhelm, Årstidernas mat. 1998.
Qvarnström, Titti, Malmö Cooking. 2017
Restaurangbolaget i Malmö 1922-1947. Aktiebolaget Malmörestauranger 1922-1938, Skånes allmänna restaurangaktiebolag 1938-1947. 1947.
Rosengren, Martin, Ett år med Rebell. 2012
Roth, Tobias, Recept från restaurang Anno 1900. 1999.
Sjöblom, Lars. Ekonomisk och organiserad brottslighet - dess anknytning till restaurangbranschen i Malmö kommun. 1983.
Stenudd, Stefan, Bong. Tolv år som hemlig krogrecensent. 2010.
Södra Sveriges hotell- och restaurantförening 1906-1956. En jubileumsskrift. 1956.
Taylor, Tareq, Tareq Taylor - Om mat och kärlek. 2011
Uteserveringar i centrala Malmö. Malmö stadsmiljöprogram. 1995.
White guide. En vitbok om Sveriges bästa restauranger. 2005-
Åberg, Lars, Fem kök och en saxofon : krogsväng i Malmö med Staffan Asker. 2015

Artiklar

Andersson, Martin, Tågen kommer och går – järnvägsrestaurangen består. (SDS) 2017 
Andersson, Martin, När de gamla ölstugorna blev pubar och pizzerior. (SDS) 2017
Andersson, Martin, När ölstugan värmde bäst. (SDS) 2017

Se även

Automatrestauranger

Senast ändrad: 2017-11-08 14:44