Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Rosengårds herrgård

Foto Urszula Striner

Den ligger som en gräddbakelse uppe på kullen, Rosengårds herrgård, och det har den gjort sedan 1817. Då byggde nämligen tullfiskalen Svedin Karström detta corps de logi till sin stora egendom på 350 tunnland, som han köpt på auktion sex år tidigare. Svedin flyttade själv in på gården 1819 tillsammans med hustru och barn. Första hustrun, Ulrika Dahl, dog ung och henne sörjde han djupt. Därför lät han uppkalla en annan av sina gårdar efter henne, denna finns fortfarande inne på nuvarande Östra kyrkogården och heter Ulricedahl.
 
När Svedin gick ur tiden 1834 begravdes han på V. Skrävlinge kyrkogård. På gravstenen kan man läsa att "redlig, flärdfri och verksam mognade han för himlen under det han gagnade samhället med nyttiga mödor". Vilken poesi! Samtidigt, kan man läsa i en husförhörslängd, flyttade änkan in till Malmö när nu Svedin hade flyttat till "evigheten".
 
Efter några ägarskiften kom lantegendomen i familjen Kockums ägo 1848. Peter Kockum, som hade förkovrat sig inom lantbruksnäringen, byggde upp gården till ett mönsterjordbruk. Tillsammans med hustrun Hilda och den stora barnaskaran utvecklade han lantbruket ytterligare.

1870 anlitade han Malmöbyggmästaren Christian Mortensen och lät bygga på ytterligare en våning på herrgården, så att den fick det utseende den har idag.
 
Rosengård fanns i familjen Kockums ägor i sammanlagt 111 år. Då Peter och Hilda gått ur tiden övertog deras två döttrar Hilda jr och Ida egendomarna. De övriga syskonen residerade på andra skånska gods och gårdar och förmodligen var döttrarna de som var bäst skickade att fullfölja gårdens stolta traditioner. Hilda jr började sköta gårdens ekonomi redan som 18-åring.
 
Rosengård var i princip självförsörjande. Man odlade sockerbetor, spannmål och grönsaker och hade såväl kor och grisar som får, höns och bisamhällen. Länge var systrarna Kockum dessutom Sveriges enda kvinnliga brännerister. Brännvinsbränneriet på Rosengård startades redan 1839 och man sålde till grossister, Vin- och spritcentralen och sitt nätverk av släkt och vänner.
 
De båda systrarna levde sina långa liv (Ida blev 79 år och Hilda jr 97) på Rosengård och gifte sig aldrig. När Hilda Kockum jr dog 1959 arrenderades marken ut innan den efter något år såldes till BGB (Malmö byggmästares gemensamma byggnads AB) innan den kort därefter avyttrades till Malmö stad.

Glädjande nog finns herrgården kvar, nu i upprustat skick. Sedan 1990 huserar Drömmarnas Hus, en ekonomisk förening med kultur för barn och unga på programmet, i byggnaderna.
  
2011-04-21    /  Jeanette V Rosengren, författare

Litteratur

Andersson, Helge, Rosengård. Gammal lantegendom blir moderns stadsdel (Malmö fornminnesförenings årsskrift 1969, s. 74-103).
Kockum, Gösta, Rosengård och släkten Kockum. 1962.
Rosengren, Jeanette V. och Striner, Urszula, Ett annat Rosengård. 2011.

Senast ändrad: 2016-04-07 12:29