Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Rosenvingehuset

Rosenvingehuset. Bildstenen från 1534. Foto Sven Rosborn

Murarna till det gamla Rosenvingehuset vid Västergatan har sett mycket av Malmö historia passera revy. Här bodde en mycket rik kvinna på 1530-talet. Anne Pedersdatter var dotter till borgmästaren Peder i Helsingör. Hon var själv gift med Mogens Jensen som var ingen mindre än kung Christian II:s skrivare, d.v.s. med ett modernare ord sekreterare. Mogens dog 1528 och änkan flyttade snart in i det ståtliga huset vid Västergatan, Malmös huvudgata på den tiden. År 1534 satte hon upp den ståtliga bildstenen ovanför sin ingång. Hennes mans vapen, en ros och en vinge, pryder stenen tillsammans med hennes eget vapenmärke, två liljor.

Försök att läsa texten på stenen. Klarar du det är du att gratulera. Den är nämligen på gammal plattyska. Jag gör det lätt för dig och ger det hela på svenska: "Ack människa, betänk din lott, Hur Gud av jord dig skapat blott, Hur döden smyger, tjuven lik, Och rycker bort både arm och rik." Rik var förvisso denna kvinna. Hennes son, senare ägare av huset, blev vad det led också borgmästare i Helsingör och dessutom kungens toldere, d.v.s. skatteindrivare. Det var han som hade att se till att Öresundstullen betalades av alla skepp som passerade Helsingör. Guld var en metall som var välkänd i detta hem.

Rosenvingeska huset

Egentligen är det otroligt att den vackra stenen bevarats helt oskadad. 1815 täcktes nämligen både sten och fasad av ett tjockt putslager. Den gamle malmöforskaren Einar Bager hjälpte till att hugga ner putsen 1950 på jakt efter stenen. Han har själv berättat för mig vilken fröjd och förvåning det var att frilägga detta av ödet oskadade mäster-verk.

Fler otroliga saker skulle emellertid inträffa under huset restaurering i början av 1950-talet. Innertaket var intakt men hade på 1800-talet försetts med gipsstukatur. Einar var själv uppe på stegen och knackade bort putsen. Vad skulle man väl inte finna för underbart trätak under gipsen! Besvikelsen var stor. Vanliga råa träbjälkar och träplank! Men under arbetet föll en mängd pappersbitar som snöfall ner över min gamle vän. Förvånat konstaterade han att dessa hade en tryckt dekor och var målade. Besvikelsen utbyttes nu i triumf. Taket hade i slutet av 1500-talet blivit täckt av en papperstapet, Nordens i dag äldsta kända. I Malmö blev tapeter vanliga först långt in på 1700-talet. I Malmö museums medeltidssal finns några av arken från Rosenvingetapeten numera till allmänt beskådande.

Välbevarade kalkmålningar från 1500- och 1600-talen blottades när man började knacka bort putsen på väggarna inomhus. En väggmålning ställde till problem för Einar och konservatorn Folke Malmberg. Det var en bild från 1600-talet av farodottern Uarda som finner Moses i vassen. Faraos dotters ansikte var emellertid svårt skadat. Vad skulle man göra! Målningen krävde ett ansikte. Jag minns det som i går när Einar berättade för mig. Under en kaffepaus på ett angränsande café hade plötsligt Einar huggit tag i konservatorn: - "Där är hon ju, faraos dotter!" In på kaféet hade Gamla Västers på den tiden mest beryktade "galanta" dam gjort entré. När arbetet fortsatte var det denna dam som fick utlåna sina ansiktsdrag åt 1600-talets Uarda. Det kan låta som en Piraten-historia men den är helt sann.

2010-03-09  /  Sven Rosborn, arkeolog, historiker, författare

Litteratur
 
Bager, Einar, Rosenvingeska huset. 1969.
Bager, Einar, Rosenvingeska huset. Väggmålningar och byggnadsdetaljer. 1952 (pdf)
Bager, Einar, Rosenvingeska huset. 1951 (pdf ur Malmö Fornminnesförening - Årsskrift, s. 6)
Rosenvingeska huset och Beijerska huset. Underlag för byggnadsminnesförklaring. 1993.
Rosborn, Sven, Historiska vingslag. Med Sven Rosborn genom Malmös historia. 2003.
Rosborn, Sven, En vandring i historien. Med Sven Rosborn genom gamla Malmö. 2002.
 
Länkar
 
Fotevikens museum

Senast ändrad: 2017-10-03 10:10