Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Ärtholmens sommarstad

Stuga på Ärtholmen 2012. Foto Fredrik Björk

Stuga på Ärtholmen 2012. Foto Fredrik Björk

Under Malmös expansionsfas under 1930-talet blev behovet av mark allt större. En del av områdena i utkanten av staden utnyttjades till koloniområden, och det sågs som ganska naturligt att de fick stryka på foten. Ofta anlades koloniområden på så kallad "onyttig mark", mark som av olika skäl var svår att exploatera med något större ekonomiskt utbyte. Vid stadsfullmäktiges möte i januari 1935 beslutades att koloniområdena vid Nobelvägen nu skulle användas till annat, "då stadens tomtförsäljning under senaste året tagit stor omfattning".
 
Koloniområdena hade från början en tydlig inriktning mot odling av frukt, bär och grönsaker. Syftet med koloniområdena handlade till en betydande del om att motverka fattigdom och undernäring. Med tiden kom dock röster inom arbetarrörelsen att lyfta fram också mindre bemedlades behov av rekreation, och områden kom från 1920-talet att kallas sommarstäder. Allra först var Södra Sommarstaden, beläget vid Pildammsvägen och vid sin tid Malmös största koloniområde med mer än 400 lotter. I och med detta blev också både lotter och stugor allt större, Södra Sommarstadens lotter uppgick till inte mindre än 375 kvadratmeter per styck.
 
Behovet av ytterligare mark för bostäder och annan verksamhet minskade inte behovet av koloniområden. Det blev dock viktigt att finna möjliga områden på lite längre avstånd från centrum, områden som inte låg i vägen för stadens växande. Ärtholmen var en äldre jordbruksegendom som låg en bit från staden, "en half timmes väg söder om Malmö, mellan Kulladal och Limhamn". I huvudbyggnaden, som idag kallas Ärtholmsgården, fanns "Hemmet för nödställda, ogifta mödrar", vilket startats av prästen Hagbard Isberg 1908. Verksamheten bedrevs i lokalerna på Ärtholmen in på 1930-talet.
 
Etablerandet av Ärtholmens Sommarstad påbörjades 1940, men området växte och utvecklades över tid. Under hela tiden har verksamheten varit organiserad som en ideell förening, vilken har haft arrendeavtal av varierande längd med staden. Från början utgjordes inte området av fler än 105 lotter, och hade begränsad popularitet. Till en del var det stugor från koloniområden som avvecklats, exempelvis Pildammskolonierna, som flyttades till Ärtholmen. Inte sällan satte man hela stugan på hjul och flyttade den i sin helhet. Fortfarande finns det ett antal av dessa stugor kvar, vilka alltså har en betydligt äldre historia än själva Ärtholmens Sommarstad. (Stugan på bilden ovan kommer ursprungligen från Pildammskolonierna och flyttades 1943. Man tror att den är byggd 1914.)
 
Området kom dock att utökas ganska omgående under 1940-talets första hälft. Gångar anlades och vatten drogs fram till varje lott. Redan 1944 hade Ärtholmens  Sommarstad inte mindre än 343 kolonilotter, varav dock endast 119 lotter var inhägnade och 113 bebyggda. Några år senare, 1948, hade området växt till 453 kolonier. Från början hade byggnadsytan begränsats till 5 gånger 3 meter , men snart kom detta att ökas till 6 gånger 3,5 meter (idag tillåts upp till 40 kvadratmeter ).
 
I takt med att staden växte i riktning mot Ärtholmen ökade områdets popularitet, inte minst då bostadsområdet Lorensborg byggdes under andra hälften av 1950-talet och Malmö Stadion färdigställdes till VM i fotboll 1958. Från 1950-talets början blev också i stort sett alla lotter bebyggda. 1971 infördes elektricitet och 2010 kommunalt avlopp (på kolonisternas egen bekostnad) vilket ersatte stenkistor och olika toalettlösningar.
 
En viktig samlingspunkt är dansbanan, där underhållning och levande musik lockar både kolonister och andra. Lekplatsen används flitigt av både kolonisters barn och närboende. Det finns också en minigolfbana och en boulebana. Lanthandeln, mjölkaffären och det konditori och kafé som fanns i Ärtholmsgården är dock idag ersatta av restaurangverksamhet som framförallt inriktar sig på festarrangemang. Nationell uppmärksamhet fick Ärtholmens Sommarstad då det populära tv-programmet "Trädgårdsfredag" utgick från en kolonilott på Ärtholmen under säsongen 2010.
 
Med tiden har Ärtholmens Sommarstad kommit att ses som en del av ett större sammanhängande "grönt" område från Malmö IP via Pildammsparken, Stadionområdet och Kroksbäcksparken ända fram Hyllie. Risken att koloniområdet skall tas i anspråk för annan verksamhet är liten, då arrendeavtalet löper fram till 2030, och området dessutom ingår i stadsplanen. Idag utgörs Ärtholmens Sommarstad av 495 kolonilotter.
 
2012-08-16  /  Fredrik Björk, Malmö högskola

Litteratur
 
Almén, Pontus, Kolonirörelsen i Malmö 100 år. 1895-1995. 1995.
Andersson, Helge, ".. en tillflykt bortom gatorna och torgen" (Malmö Förskönings- och Planteringsförening 100 år, s. 56-67. Ill.)
Ek, Sven B., Kolonins sista strid. 1990.
Festskrift utgiven med anledning av Södra Sommarstadens 10-årsjubileum. 1929.
En grön idyll. Ärtholmens sommarstad 70 år. 2010.
Hansson, Marie, De skånska trädgårdarna och deras historia. 1997.
Karlsson, Stig T., Kolonin. Vision och handling. 1993.
Koloniträdgårdsboken. 1995.
Malmö koloniföreningars centralförening. 1919-1969. 1970
Malmö Pildammskolonier 1895-1935. 1935.
Pedersen, Inger, Zatar och ingefära. 2006.
Ulricedahls sommarstad. 1934-1959. 1959.
 
Länkar
 
Välkommen till Ärtholmens sommarstad.

Senast ändrad: 2016-04-20 14:56