Kulturarv Malmö

Kulturarv Malmö A-Ö innehåller korta texter, gärna bilder men också litteraturhänvisningar till platser, händelser och personer som i vid mening ingår i Malmös kulturarv. Vi vill ge inspiration till vidare läsning. Nya ämnen tillkommer efter hand.

Malmö 1914

Triangeln 1914

Triangeln 1914

Finns det märkesår, år då historien om inte tar ett språng så åtminstone genomför en betydande kursändring? För Malmö skulle man kunna peka på 1914 som ett sådant år. Moderniteten – vad nu det är för något – gör sin entré. Vad som är stort sker tyst, men några spektakulära händelser kan vi peka på. Störst av alla krigsutbrottet i september, det kollektiva vansinne som sentida historiker skulle kalla det första världskriget tog sin början. Även om Sverige inte drogs in i kriget skulle alla Malmöbor komma att påverkas av det. Den 5 augusti ringde det i stadens kyrkklockor, män i vapenför ålder mobiliserades.

En händelse i Malmö 1914 direkt relaterad till kriget var det så kallade Trekungamötet i december. Europa stod i brand. I Norden ville man manifestera enighet och neutralitet. Därför kallade den svenske kungen Gustav V sina nordiska kolleger till möte. Trekungamötet fick ingen realpolitisk betydelse, men ansågs ha haft ett stort symbolvärde.

Den ojämförbart största lokala händelsen i Malmö 1914 var Baltiska utställningen lokaliserad till vad som idag är Pildammsparken. Utställningen – kanske det största evenemanget någonsin i Malmö – inträffade under sommaren och lockade 850 000 besökare, en närmast ofattbar siffra med tanke på att staden vid den här tiden endast hade 100 000 invånare. Baltiska utställningen var främst avsedd för industri och handel men också kulturen, i synnerhet musiken och konsten, fick stort utrymme. Liksom också idrotten. Utställningen höll genomgående hög kvalitet, tidens tekniska innovationer presenterades. Känslan av att ett modernt samhälle höll på att växa fram måste ha varit påtaglig. Kvinnorna synliggjordes som aldrig förr. Dessutom var vädret strålande.

Malmö var under det tidiga 1900-talet en stad i stark expansion. Industrin gick på högvarv och befolkningen ökade kraftigt. Det är nu den moderna staden växer fram och moderniteten manifesterar sig på alla områden. Inte minst inom kommunikationerna, järnvägstrafiken binder samman hela Skåne. Spårvagnarna i Malmö byggs ut och elektrifieras. Ett nytt inslag i trafiken är automobilen. 1914 fanns i Malmö 250 registrerade bilar, varav 25 droskor.

Också stadsbilden förändrades. Ännu i slutet av 1800-talet hade Malmö kvar sin medeltida prägel. Husen var låga och utanför kanalen låg ännu åker- och betesmark. 1914 var bilden en annan. Malmö hade vuxit till en av norra Europas viktigaste industristäder. En stor andel av husen i centrum var nu  i fyra eller fem våningar. Utanför kanalen hade flera kvarter i Rörsjöstaden byggts, längs förstadsgatorna hade bebyggelsen tätnat. Triangeln hade formats med ny bebyggelse och kring Möllevången hade en tät kvartersstad vuxit fram.

Med industrialiseringen hade också skapats en grupp av ledande industrikapitalister i Malmö med såväl ekonomisk som politisk makt. I början av 1900-talet utmanades dessa företagare av den framväxande arbetarrörelsen. Ett flertal dramatiska incidenter inträffade av vilka Amalthea 1908 är den mest kända. Året 1914 innehöll inte mindre än två riksdagsval, det första under våren orsakades av den konstitutionella kris i Sverige som Gustav V:s borggårdstal och bondetåget utlöst. Höstens val kom att präglas av krigsutbrottet och mobiliseringen. I Malmö var det Socialdemokratiska arbetarpartiet starkt, dock i opposition då rösträtten ännu var begränsad. Först 1919 infördes allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

2013-12-10 / Bo Gentili, Stadsbiblioteket

Senast ändrad: 2017-09-26 14:10