Vanligt förekommande frågor och svar om ÖP


Är en befolkningsökning på 100 000 pers på 20 år ett mål?

Svar: Nej, men det är ett scenario som staden måste ha förberedelse för. Om Malmö fortsätter växa med dagens takt (ca 5000 invånare/år) är detta den befolkningsökning staden kommer att få under en 20-årsperiod. Befolkningsutveckling är dock svår att förutspå. 100 000 nya malmöbor är således varken ett mål eller en prognos.
 

Kommer det fortsättningsvis byggas några villor i Malmö?

Svar: Ja, på en del platser pekas ut områden för företrädelsevis markbostäder, t ex Bunkeflostrand, öster om Kalkbrottet och Husie. Den kan dock handla mer om radhus och annat tätare markboende, snarare än friliggande villor på stora tomter. Därutöver kan en del av den förtätning som översiktsplanen talar om bestå av kompletterande markbostäder i områden med bara flerbostadshus, t ex i Rosengård och Fosie.

 
Kommer det bli brist på grönytor om man förtätar?

Svar: Förtätning i grönytor skall i så hög grad som möjligt undvikas. I första hand är det t.ex. överflödiga hårdgjorda ytor eller längs stora vägar som förtätning skall ske. En högre täthet av byggnader ställer dock dels krav på att mer grönska planeras i den befintliga staden i form av t.ex. nya parker, gröna fasader och tak eller träd i gaturummen men även att alla befintliga grönytor får en högre kvalité. Många av stadens existerande grönytor kan utnyttjas bättre och därmed öka deras bruksvärde. Även åtgärder för att göra det lättare att nå grönytor för Malmöborna är något som kan påverka den upplevda tillgången av grönska.  
 
Hur ser man på att bygga till fler våningar på befintlig bebyggelse, och hur skall man hantera de lagkrav som finns t ex kring hissar?

Svar: Tillbyggnad på befintliga hus är ett intressant, men ofta komplicerat förtätningsalternativ. Sedan något år tillbaka har stadsbyggnadskontoret inrättat en s.k. Vindsakut, som skall hjälpa byggherrar att på ett enklare sätt lösa detta.
 

Varför är kommunen restriktiv med tomtuppdelning när man samtidigt talar om förtätning?

Svar: Det är en befogad synpunkt. Frågan bör ses över i samband med den nya översiktsplanen — kanske borde staden vara mer tillåtande angående tomtuppdelning.

 
Kommer vägsystemet utökas/byggas ut (frågan ställd med tanke på problemet med köer t.ex. i Västra Hamnen)?

Svar: Med två motorringleder och breda infartsleder är Malmö generellt väldigt väl försett med vägkapacitet, och trafiken kan därför i högre grad styras till ringvägarna. De köer som uppstår i rusningstrafik på vissa ställen i Malmö är både i tid och omfattning mycket blygsamma jämfört med städer som Köpenhamn och Stockholm. När städer växer får man räkna med att trängseln ökar. Därför — och i än högre grad av miljöskäl — är den primära trafikstrategin i översiktsplanen att prioritera bra kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik. På vissa platser kommer det att byggas nya gator — men dessa ska inte bara fungera för biltransporter, utan de ska snarare mer eller mindre fungera som "stadens vardagsrum" för att ge förutsättningar för ett folkliv som hör den attraktiva staden till.

 
Hur samverkar Malmö med regionen?

Svar: Kommungränser är godtyckligt skapade administrativa gränser och avspeglar inte hur människor i verkligheten lever och rör sig över ytor. Väldigt många frågor — bostadsförsörjning, arbetsmarknader, transport mm — är i mångt och mycket regionala i sin natur och att avstanna blicken vid kommungränsen leder ofta till en ineffektiv planering. Att öka samplaneringen i olika regionala sammanhang är därför en viktig utvecklingsfråga för framtiden.  
 
Malmö samverkar på flera nivåer och i flera olika nätverk:

  • Malmö-Köpenhamn
  • Skåne (t.ex. Region Skåne i projektet "Strukturbild för Skåne")
  • Kommuner i sydvästra Skåne (SSSV - Samverkan Skåne Sydväst)
  • Malmö — Lund mm.

 

Varför är det bra med spårvagn?

Svar: Staden växer. Det är redan idag trångt i de starka kollektivtrafikstråken. Vi behöver öka kapaciteten i systemet för att kunna ta hand om fler resenärer, och dessutom behöver miljön förbättras i flera av stadens trafikbelastade huvudstråk. Vi satsar på att öka andelen gång, cykel och kollektivtrafik. Då måste vi också kunna erbjuda plats i de systemen. Spårväg är idag ett modernt system eftersom det är så energieffektivt. Likaså tar spårväg mindre plats i staden än buss men framförallt jämfört med bil . Moderna spårvägar som byggs idag har en komfort som inte bussar kan erbjuda, eftersom de håller sig till banan och är anpassade till enkel på- och avstigning vid hållplatserna. Den långsiktiga investeringen innebär en tydlighet som är bra för etableringar av bostäder och arbetsplatser — man kan lita på att kollektivtrafiken kommer att finnas kvar under en mycket lång tid . Det borgar för social hållbarhet — staden binds ihop och läks samman. Resandemönster kan också förändras genom att de som idag inte väljer att åka kollektivt börjar göra det — en effekt som är tydlig i de många städer runt om i Europa med pågående satsningar på moderna spårvägsystem.

Historik: Malmös senaste spårvagnslinje togs bort 1973. Syftet var att det då var mycket billigare att köra buss än spårvagn. Dessutom behövdes plats för bilen, som då hade störst påverkan på hur staden utformades, så när spåren togs bort från stadens gator så asfalterades ytorna och uppläts till bilarna och bussarna.

 
Varför behövs en ny förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn?

Svar: Öresundsbroförbindelsen omnämns i generalplanen från 1956 men den stod inte klar förrän 2000. Integrationen över Öresund har gått mycket snabbt sedan Öresundsbron öppnades, men vi är fortfarande bara i början av denna process. Öresundstågen är redan idag fullsatta i rusningstrafik samtidigt som kapaciteten på Öresundsförbindelserna är begränsad. Den här typen av infrastruktursatsningar är långsiktiga och att det finns en ny förbindelse inritad i kartan för kommande översiktsplan 2012 är en markering för att visa att vi kommer att behöva ytterligare förbindelser i framtiden för att klara det ökande resandet.
 

Har det inte varit tal om en förbindelse som utgår från Helsingborg istället för från Malmö?

Svar: Det är inte frågan om antingen eller utan snarare både och. Väldigt få människor som dagpendlar mellan Malmö/Lund och Köpenhamn skulle vara villiga att pendla via Helsingborg eftersom det är en stor omväg. Det stora dagliga resandet mellan Köpenhamn och Malmö/Lund kan därmed inte lösas genom en Helsingborgsförbindelse. Helsingborgsförbindelsen ska snarare försörja den lokala pendlingen till/från Danmark från Helsingborg med omnejd. Tillsammans ökar förbindelserna kapaciteten för långväga person- och godstrafik.

 
Hur tänker Malmö stad om verksamhetsområden nu när staden omvandlas, flyttas verksamhetsområdena ut i ytterområden? Hur tänker Malmö stad kring de befintliga verksamhetsområdena som ofta är lågexploaterade?

Svar: En del verksamheter behöver ligga separerade från bostäder och då gäller det att hitta alternativa lägen. Det gör vi (genom att föreslå nya lägen för verksamheter) men planeringen idag ser annorlunda ut än den tidigare funktionsuppdelade planeringen med bostäder och verksamhet var för sig. Nu försöker vi i så stor utsträckning som möjligt få till en blandning för ett rikare stadsliv. Idag är det relativt få verksamheter som behöver ligga separerade från bostäder eftersom de flesta arbetstillfällena är inom tjänstesektorn. För befintliga verksamhetsområden gäller att i första hand utnyttja dessa bättre genom att se över tomma lokaler och möjligheter till förtätning (bygga till och bygga på).

Senast ändrad: 2014-11-14 14:23