Historik och nutid

Bunkeflos befolkning ökade under senare hälften av 1800-talet från 850 invånare till 1 227. Skolbarnen gick i Bunkeflo och Naffentorps skolor. Elevantalet fortsatte att öka och omkring år 1900 förstod man att något måste göras.

En skola planerades längs strandvägen mellan Klagshamn och Limhamn. Kyrkostämman fattade ett beslut och år 1907 stod Folkskolan vid Klagshamnsvägen klar. Kostnaden var cirka 20 000 kronor och namnet på skolan blev: Vintrie skola. Marken var nämligen strandmark till Vintrie by. I skolan fanns småskola och folkskola. På ovanvåningen inrättades tre lärarbostäder.

Snart började även denna skola att vara för liten och skolrådet kom på den geniala lösningen att ha dubbelläsning. Folkskoleinspektören i Lund godkände detta förfarande. En elevräkning i Vintrie skola visade att elevantalet hade ökat från 99 år 1921 till 147 år 1925. Enligt Bunkeflo skolreglemente fick elevantalet inte överstiga 45 i klasserna vid denna tidpunkt. Därför var det redan dags för nya lokaler.

1925 byggdes Naffentorps skola till och var i drift till 1950 då skolan blev kommunalhus i den nya kommunen Bunkeflo. För summan 68 750 kr. Så byggdes den så kallade Höga skolan år 1927. En byggnad som byggdes med hög höjd, ett byggnadssätt som återkom vid den senaste nybyggnationen på skolområdet i slutet av 1990-talet.

Vintrie skola blir Ängslättskolan

Utbyggnaden av Bunkeflostrand började ta fart i slutet av 1950-talet. Det var framförallt Malmöbor som upptäckt fördelen med att bo nära natur och hav. Enligt dansk förebild så fick skolan flera nya klassrum, slöjdsalar och inte minst en gymnastiksal. Den gamla gymnastiksalen fanns förut i den första skolbyggnaden från 1907.

Vid den officiella invigningen talade tidningarna om att "flickornas slöjdrum har elektriska symaskiner". Detta var tydligen det mest imponerande enligt reportern. Gymnastiksalen blev inte klar förrän till jul och många spännande brännbollsmatcher avgjordes i december. Utslagsplatsen låg vid lärarrummet, vilket underlättade för läraren att värma sig ibland.

Alla klassrum hade olika lås. Ve den kollega som olovandes gick in i ett annat klassrum. Ordet arbetslag och samarbete var tämligen okända begrepp i den tidens pedagogik. Kända profiler från denna tid var rektor Allan Ahlgren och tillsynslärare John Jonsson, som tillika var ordförande i kommunfullmäktige och ett antal andra nämnder. 1970 så blev Bunkeflo kommun en del av Malmö. Ny rektor under året blev Arnold Andersson som kom att vara kvar till 1993.

1990 fick skolan en ny byggnad, den så kallade skyddsrumsbyggnaden. Länsstyrelsen bidrog med medel, vilket minskade skolans kostnader för bygget. Kanslilokalerna byggdes om, slöjdsalarna flyttades och vi fick den nya fina matsalen som kom att kallas " Kajutan". Lärarbostäderna byggdes om till fritidshem. Enligt personalen är detta det finaste fritidshemmet i Malmö med magnifik sundsutsikt bland annat.

Det största skolbygget i Malmö påbörjades i slutet av 1990-talet och var klart 2000. En ny skola, Sundsbroskolan, tar nu emot elever från årskurs 6-9. Nu kan eleverna se ett 1-16- årsperspektiv i sin utbildning i Bunkeflostrand. Rektorsområdet har nu utomordentliga förutsättningar för sin verksamhet.

Senast ändrad: