Publicerad 16 juni 2020

16 juni 2020

Telefon

070-123 456 78

Telefontider

Måndag - torsdag

Kl. 07.00 - 17.00

Fredag

Kl. 07.00 - 16.00

Öppettider för besökare

Måndag - torsdag

Kl. 07.00 - 17.00

Fredag

Kl. 07.00 - 16.00

Adress

Malmö stad, 205 80 Malmö 

Transkribering av pressträff;
27 mars 2020

Pressträff med anledning av covid-19, fredagen den 27 mars kl 10.00.

Per-Erik Ebbeståhl, ledningsstrateg

– Då är klockan tydligen slagen så då kör vi igång med dagens pressträff här från Malmö stad. Per-Erik Ebbeståhl heter jag, ledningsstrateg på stadsdirektörens ledningsstab och håller på och koordinerar och samordnar stadens arbete här med covid-19. Vi vill inleda här med att säga att vi är i ett tidigt skede fortfarande när det gäller här smittspridningen i Malmö och i Skåne. Våran bedömning tillsammans med smittskyddsmyndigheten är att vi ser att vi ligger någonstans fyra till fem veckor efter den situation som är i Mälardalsregionen och i Stockholm. Det här innebär ju att vi har ju fortfarande möjlighet av att planera och genomföra en massa förberedande aktiviteter och åtgärder. Det är det vi mycket jobbar med just nu inom Malmö stad, planera och förbereda för en annan situation än där vi har just i dag.

Här har vi också ganska mycket erfarenheter från flyktinghösten 2015, de har likhet i det att vi har en väldigt ansträngd situation för våran förvaltning som vi måste anpassa till ett annat arbetssätt med ganska kort tidshorisont. Bland annat gäller ju det här när det gäller både hur vi hanterar våran personalsituation och hur vi säkerställer att vi har tillgång till nödvändig materiel eller nödvändiga resurser på annat sätt. Så vi har mycket erfarenheter därifrån som lyfter med oss i det nuvarande arbetet som vi jobbar med. I det här så är det också väldigt viktigt att vi hjälps åt så många vi kan, för syftet med det här och en övergripande inriktning det är att skydda de riskgrupper vi har.

För att vi ska göra det så måste vi hjälpas åt mellan organisationer, mellan organisationer och föreningar, men även mellan människor i det här. Det är mycket det vi jobbar med just nu och det är inte bara vi som jobbar med de här frågorna, det händer ju också frågor på nationell nivå. Under föregående veckan så haft två egentligen stora beslut nationellt som påverkar kommunen.

Ena rör en föreskrift som har kommit från MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, rörande vad vi ska göra, hur vi ska agera, ifall det kom ett beslut om att stänga skolorna. Den här föreskriften kom igår, så den håller vi att titta på närmare på och återkommer med nästa vecka hur det här ska hanteras i Malmö.

Den andra delen som var uppe under veckan är ett samarbetsavtal som är tecknat mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ett antal föreningar, med Röda Korset som samordnande på nationell nivå. Det här också en fråga som vi jobbar med nu för att se hur ska vi hantera det här lokalt. För vi ser att det frivilliga engagemanget och engagemanget från civilsamhället är jätteviktigt i de här frågorna. Inriktning för det samarbetet är att arbeta med riskgrupperna, alltså plus 70, men de vi inte normalt har inom hälsa-, vård- och omsorgsverksamheten.

Utöver det så har vi ett antal aktiviteter som pågår och senast vi träffades så var Lars Rehnberg här också från gymnasieförvaltningen och berättade vad som hände där. Jag ska lämna över till Lars så får du fylla på hur ni har jobbat den senaste tiden och vad som är på gång.

Lars Rhenborg; förvaltningsdirektör, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.

– Tack, det är så att sedan i torsdags i förra veckan så övergick vi att bedriva all utbildning, all undervisning via fjärr och distans för gymnasieskola och vuxenutbildning. Generellt sett kan man säga att lägesbilden efter en vecka är positiv. Vi kan se att det har fungerat väldigt väl med den här omläggningen till fjärr- och distansutbildning. Självklart så finns det mängder med utmaningar, rektorer och lärare har gjort ett fantastiskt arbete, men vi märker också att det finns ett gensvar och ett ansvarstagande hos eleverna för att också de går in för att få sin egen undervisning, sitt eget lärande att fungera med fjärr- och distansundervisningen. Självklart finns det många frågor och det är viktiga kring det är att vi också acceptera att vi kommer inte, kan inte upprätthålla den kvalitetsnivå, de ambitioner vi normalt sett har och det är oerhört viktigt att vi någonstans också ärligt konstatera det.

Det sker en kraftig prioritering av arbetet för eleverna i årskurs tre i gymnasieskolan och alla elever som är nära att ta ut någon form av examen och slutbetyg. Det pågår, som säkert några av er har kunnat följa, nationellt en diskussion kring just detta. Kring elevernas student, vad som ska hända med eleverna i årskurs tre. Vi följer och har väldigt nära kontakt med både skolverket och andra kring på vilket sätt eventuella, ska vi säga uppluckringar, kring den här frågan kring hur vi kan använda skolans lokaler kommer att kunna utvecklas.

En annan åtgärd som vi har vidtagit den handlar om gymnasiesärskolan. Där har vi tagit beslut att de nationella programmen i gymnasieskolan, de är också stängda skollokaler på samma sätt som det gymnasieskolan i stort. Vi har kunnat konstatera att med rektorer och lärare på de utbildningarna så kan man säga det fungerar alldeles utmärkt för den här målgruppen av elever att också de kunnat arbeta på fjärr och distans. Det vi har gjort det är också då att prioritera så att på Valdemarsro, som är den största gymnasiesärskoleenheten där vi också har väldigt omfattande korttidsverksamhet, så har vi prioriterat korttidsverksamheten i samarbete med funktionsstödsförvaltningen. Det här gör vi för att vi vill värna dem ungdomar som behöver den här verksamheten allra mest och det betyder att egentlig skolverksamhet bedriver vi inte, däremot är Valdemarsro en enhet som är öppen för korttidsverksamhet mellan kl. 8 och kl. 16. Vi har också vidtagit den här åtgärden efter samråd med smittskydd Skåne, som tycker att det är en adekvat åtgärd utifrån att det finns särskilda smittskyddsrisker i de många förflyttningarna som sker kring många av de här ungdomarna och det finns också i högre grad elever som befinner sig i någon form av riskgrupp.

Den tredje frågan som vi haft uppe, det är skolluncher för våra gymnasieelever och tanken kring det här är ju att på gymnasieskolan så är skollunchen inte obligatoriska såsom den är i grundskolan, men vi vill naturligtvis försöka att hitta en lösning där serviceförvaltningen som är vår leverantör av skolluncherna tillsammans med oss i förvaltningen för gymnasieskolan kan hitta en lösning som på något sätt ändå kan kompensera det faktum att skollokalerna nu är stängda. Så jag tänkte att där ska lämna över till dig Louise så får du beskriva lite grann hur den lösningen nu ser ut.

Louise Strand, förvaltningsdirektör, serviceförvaltningen.

– Ja, vi ser att nu när eleverna är på distans så är det viktigt ändå att tillförsäkra en näringsriktig lunch och skolmat. Då har vi tillsammans med gymnasieförvaltningen sett hur vi kan göra det och ser att vi från och med tisdag kan hantera frågan. Så vi öppnar upp möjligheten att hämta skolmat, inklusive sallad, på 15 grundskolor runt om i en geografisk spridning. Vi har försökt hitta 15 skolor som ligger på ett sådant avstånd att man under sin digitala lunchrast kan hinna ta sig dit, hämta sin färdigförpackade lunch och sallad, ta sig hem och äta. Det är vår förhoppning och vi har tagit fram 15 grundskolor där man kan gå in på baksidan av skolan, in i varumottagningen och hämta sin mat. Tanken är att man sedan beger sig hem för att undvika smittspridning och köbildning i enlighet med de senaste riktlinjerna som har kommit fram.

Vi hoppas att vi ska undvika trängsel och folksamlingar och nu tittar vi tillsammans på alla praktiska detaljer hur detta ska lösas och kommer tillsammans med gymnasieförvaltningen att gå ut med en förhandsinformation och en förfrågan till gymnasieeleverna för att se var man vill hämta sin lunch och hur vi ska göra de praktiska sista detaljerna. Vi hoppas att detta ska fungera väl och tas emot på ett positivt sätt. Då går vi över till HR-frågor Carina.

Carina Tempel, HR-direktör, stadskontoret.

– Ja, först så skulle jag vilja börja med att säga att i en sådan situation som vi är i nu så är vi oerhört beroende utav våra medarbetares kompetens. Det är vi givetvis alltid, men just nu är det extra viktigt för att vi överhuvudtaget ska kunna bedriva verksamhet. Jag är väldigt stolt över den välvilja som finns hos både chefer och medarbetare och jag tycker vi har fått flera exempel här på goda samarbeten, snabba resultat och leveranser. Det finns ett enormt engagemang hos våra medarbetare att hjälpa till, vara till tjänst och bistår med kreativa lösningar.

Vi har med av HVO gått ut med en kompetensinventering, där vi har frågat efter kompetenser när det gäller legitimerade yrken: vårdpersonal socionomer och kockar. Ett första steg i en kompetensinventering, för det är väldigt viktigt att vi kan upprätthålla verksamheten för våra äldre och de som behöver omsorg. Den är inte riktigt färdig än, vi har ungefär en vecka på oss till och sen ska vi sammanställa det. Vi har också en plan där vi på ett annat sätt går ut och gör nästa kompetensinventering utifrån att man får själv anmäla in om man har någon kompetens inom något visst område. Skulle det sen bli aktuellt med att man ska byta arbetsplats så tänker vi oss att det vi ska lösa det på frivillig basis.

Vi mäter numera sjukfrånvaron, den rapporterade sjukfrånvaron och vård av barn, varje dag. Vi kan då konstatera att förra veckan hade vi ungefär 17 procent som var inrapporterade i systemet som frånvarande, denna vecka har vi 12 procent. När jag pratar med verksamheten så är upplevelsen att fler är på väg tillbaka, men ni vet att detta kan vända på ögonblick och därför är det viktigt få så följer sjukfrånvaron dag för dag.

Vi har också diskussioner, i synnerhet med våra fackliga företrädare om semesterplanering. Det handlar om två saker egentligen. Det handlar om att förkorta tiden när man kan meddela huvudsemestern. Enligt semesterlagstiftning ska man få besked två månader innan man ska ha sin huvudsemester, vi har svårt att leva upp till det så det kommer att bli en kortare tid för det beskedet. Plus att vi ser att vi kanske måste använda resten av året som huvudsemesterperiod, men vi är inte riktigt klara med det än.

Vi har en bra beredskap, jag upplever att vi har planer och vi har beredskap att kunna hantera situationen. Vi vet att det kan bli värre och jag håller med om att det är viktigt att ta tid nu till att planera hur vi då ska agera om och när det blir värre. Sedan är det väldigt viktigt med vår uthållighet och det har ju ni jobbat med hälsa, vård och omsorg.

Ann-Kristin Blomberg, HR-chef, hälsa-, vård-, och omsorgsförvaltningen.

– Jag har ju förmånen då att få vara HR-chef i en organisation som är väldigt van att jobba när andra delar i samhället kanske skakar lite, jag jobbar alltså på hälsa, vård och omsorg. Hemtjänst, särskilda boenden är rätt vana att jobba när det är lite rörigt i övrigt i samhället, så vi är rätt vana att ställa om vår organisation.

Det vi gjorde tidigt, precis som Per-Erik sa, var att vi börjar med scenarioteknik där vi tittade både på brukarperspektiv och på medarbetarperspektiv, vad kan det här innebära? Vi har ett scenario med frånvaro som har stigit ungefär 10 procent, sedan har vi scenario två med 20-40 procent och sedan scenario tre 50 procent och över. Man kan säga att det vi befinner oss i nu det är att vi har en sjukfrånvaro som ligger ungefär på 20-25 procent inom hälsa, vård och omsorg. Men med det förberedande arbete vi har så lyckas vi fånga upp det på ett bra sätt och hitta ersättare och planera om i verksamheten så vi har faktiskt närvaro motsvarande 90 till nästan 100 procent på våra arbetsplatser längst ut just nu. Så det känns jätteskönt att vi kan hantera det.

Vi har jobbat, som många av er känner till, med en rekryteringskampanj. Vi har jobbat tillsammans med arbetsförmedlingen som riktat har gått ut och frågat personer som de har i sina rullor. Så idag har vi på den här kampanjen som gick ut för en knapp vecka sedan ungefär 750 personer som har lämnat sitt intresse till oss. Det är jättekul att det ser ut på det sättet. Vi har nu till dagsdatum börjat effektiv rekrytering, så vi har anställt och förberett ungefär drygt hundra medarbetare som står på vänt och kan komma in till oss när vi behöver. De har fått introduktion då vi har en fullvärdig rekryteringsprocess där vi har tagit referenser och kvalitetssäkrat och de har fått utbildning, det jobbar vi kontinuerligt med.

I övrigt som blir viktigt för oss i det här scenariot, det är att hela tiden jobba parallellt med arbetsmiljöfrågorna, ta hand om våra medarbetare kopplat till patientsäkerhetsfrågor och skyddsutrustning, som ni vet det är frågor som går runt idag. Så där har vi nu från förra veckan en mindre grupp som jobbar med dessa för att hålla ihop det hos oss. För fallerar det på ena sidan så gör det det på den andra sidan, så här håller vi ihop dom frågorna. Bedömningen just nu det är att vi har kontroll på alla de här frågorna i vår organisation.

Jag skulle också vilja rikta ett tack till alla medarbetare som vi har, vi har ungefär 5 500 medarbetare i hälsa, vård och omsorg som gör ett fantastiskt arbete i detta. Alla som har anmält sig och är intresserade och nyfikna och faktiskt vill vara med och jobba hos oss, det är helt fantastiskt i dessa rätt jobbiga tider. Jag stannar där.

Per-Erik Ebbeståhl

– Tack, Anki. Ja, vi ska bara sammanfatta det här lite grann sedan ska vi öppna upp till frågor. Som flera har sagt här och som är väldigt viktigt att föra fram i det här. Vi ser det här som ett långsiktigt arbete. Vi räknar med att jobba i den här typen av organisation och anpassad organisation minst fram till sommaren. Det här är ingenting vi kommer att lösa här och nu, utan det är ett långsiktigt arbete och det gör ju också att vi måste jobba med redundanta, alltså stabila strukturer så att vi kan hantera personalförsörjning och materialförsörjning i ett långt perspektiv. Där kommer vi, om det här eskalerar som vi tror att det kommer att göra, verkligen behöva ha hjälp av hela samhället för att hantera det här. Och som sagt var, målet i grund och botten är att skydda de särskilda riskgrupperna.

Per-Erik Ebbeståhl:
– Tack för idag. Har vi några särskilda frågor här så tar vi dem rakt upp och ner. Ja, då börjar vi.

Journalist:
– Jag tänkte det här med skolluncher. Är det bestämt att gymnasieeleverna ska få hämta maten från och med tisdag?

Louise Strand:
– Ja det är bestämt att det ska bli från och med tisdag. Vi har en del praktiska detaljer kvar att arrangera, men vi räknar med att vi kan vara igång på tisdag.

Journalist:
– Kan du säga något om vilka praktiska detaljer det är och hur det ska, för du nämnde lite att man inte ska gå in i skolmatsalen?

Louise Strand:
– Precis, vi har lösningen där att vi ska gå in via varumottagningen till våra skolkök. Där man ska få hämta sin mat som då är färdigförpackad. Det vi gör nu är alltså att vi tillsammans med gymnasieförvaltningen går ut med en förfrågan till eleverna i vilken av de här 15 skolorna som de önskar hämta sin mat. Sedan är vi också öppna för att de här 15 skolorna är det vi på skrivbordsbasis har sett kan vara lämplig fördelning över stadens geografiska områden, men möjligen kan det behöva justeras. Vi ser också över hur man ska legitimera sig, här finns nu en funktion för det. Och en del andra praktiska delar.

Journalist:
– Vilken funktion är det när man ska legitimera sig i så fall?

Lars Rehnberg:
– Vi tänker att man måste som elev som hämtar ut den, måste vi veta att det är den eleven som kommer. Vi tittar på att säkerställa att både det som eleven, kan man säga, gör som en form av anmälan och det är sättet som eleven måste legitimera sig. Det ska vi på något sätt också klara ut.

Journalist:
– Kommer maten att lagas på respektive skola att de gör mer eller lagas de på ett ställe?

Louise Strand:
– Vi kommer fortsätta den matlagning som vi idag har igång på samtliga våra kök till grundskolan och utökar mängden skolmat som vi tillagar. Vi ser fördelar också ur ett matsvinnsperspektiv att vi behåller dem köken som vi idag har öppna och arbetar vidare utifrån det. Vi förpackar mat utifrån behov, så att säga, så att det innebär också att vi håller nere eventuellt matsvinnet och kan frysa den maten som blir över.

Journalist:
– Hur många gymnasieelever är det nu som berörs? Jag glömmer det hela tiden.

Lars Rehnberg:
– Det är ungefär 6 500 gymnasieelever vi pratar om.

Journalist:
– Sedan hade jag en fråga om hemtjänst och skyddsutrustning. Du sa att ni har läget under kontroll och det har varit synpunkter, vet jag, från personalen att de saknar skyddsutrustning.

Ann-Kristin Blomberg:
– Vi har läget under kontroll. Vi har så att vi har samlat all skyddsutrustning nu så att vi fördelar ut det över verksamheten. Cheferna kontaktar en central funktion nu, så att vi får kontroll över läget. Så att vi inte ska hamna i en obalans på någon arbetsplats. Vår bedömning är i nuläget att vi har skyddsutrustning på olika sätt. Däremot så jobbar vi ju jättehårt, precis som du säger Per-Erik, för att det ska vara hållbart. Så i nuläget känner vi att vi har så att vi kan hantera det, men det gäller ju också att vi får det här under en längre period. För det är vår utmaning nu, att det här är inte bara en akut kris utan vi ska ju fungera under en längre period och det tittar vi på också, så att det ska hålla åtminstone på den här nivån.

Journalist:
– När vi pratar skyddsutrustning är det både rockar, munskydd, handskar?

Ann-Kristin Blomberg:
– Ja, det är det.

Journalist:
– En sista kontrollfråga. Det här att de ska gå in via varumottagning är det för att minska kaoset eller för att minska smittorisken?

Louise Strand:
– Det är för att vi vill undvika folksamlingar och smittspridning och att vi ska följa de senaste riktlinjerna med att man inte ska skapa köbildning och liknande. Sen vill vi ju skilja också, här har vi gymnasieelever som ska in på grundskolan, så att vi vill skilja åt de funktionerna också.

Journalist:
– Det är bestämt att det blir de här köken om man skriver dem? Det står föreslagna.

Louise Strand:
– Nej, det är något som vi tittar över tillsammans och vi ser också att vi ska gå ut med en förfrågan till elever vilka skolor de önskar gå ut på. Där kan också vara anledning att se över. Så att det är någonting som vi är flexibla med att kanske justeras utifrån behov. Men det är den tesen vi jobbar efter just nu.

Journalist:
– Om ni får in 3 000 svar kommer det finnas 3 000 matförpackningar?

Louise Strand:
– Vi ser att vi kan hantera den efterfrågan som kan finnas.

Per-Erik Ebbeståhl:
– Bra, ja tack så mycket. Är det någon som vill prata med någon här enskilt sen så tar vi det. Nicklas håller ihop sig lite grann, om det är nåt större. Annars tackar jag för oss.