Allt fler Malmöbor utbildar sig mer. Sedan millennieskiftet har andelen högutbildade ökat med 15 procentenheter. Samtidigt saknar fortfarande många av Malmös niondeklassare gymnasiebehörighet efter avslutad grundskoleutbildning.
Enligt Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är utbildnings-nivån generellt högre i landets storstadsområden.
– Det gäller såväl i Sverige som internationsellt och beror till stor del på att storstadsområdena erbjuder en större arbetsmarknad åt personer med högre utbildning. För att få avkastning på sina studier söker man sig till platser där många har en liknande utbildning och det finns gott om jobb. Det här gör också att det är mer lönsamt att lägga företag och verksamhet som anställer mycket högutbildad arbetskraft i städer, vilket i sin tur gör att fler bosätter sig i storstadsområdena och så vidare. En annan faktor är förstås att utbildningsutbudet är större i storstadsområdena eftersom många lärosäten ligger här.
Idag finns det cirka 70 kommunala grundskolor och 37 kommunala och privata gymnasieskolor i Malmö. I staden finns även ett tiotal vuxenutbildningar och folkhögskolor samt två institutioner för högre utbildning – Malmö universitet och Malmö Maritime University. Det senare etablerades 1983 som en FN-institution och har idag över 250 studenter och doktorander från olika länder.
Malmös utbildningshistoria sträcker sig långt bak i tiden. Redan år 1406 utfärdades ett privilegiebrev av Påven Innocentius VII där malmöborgarna gavs särskilt påvligt tillstånd att grunda en skola. Samma år grundades Malmö Latinskola som fram till år 1536 främst utgjorde utbildningscentrum för prästutbildningen i Danmark. Någon högre utbildningsmöjlighet för kvinnor skulle dröja fram till mitten på 1800-talet. År 1850 grundades Caroline Kléens skola som blev den första betydande skolan för flickor i Malmö. Idag är det fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning, något som följer en internationell trend enligt Anna Sjögren.
– Det här är ett globalt fenomen som man kan se både i andra delar av Sverige och i resten av världen. Kvinnor drar iväg i statistiken när det kommer till eftergymnasial utbildning och i forskningen presenteras flera tänkbara faktorer till detta. Om man ser till Sverige, men även en del andra länder, handlar det till stor del om arbetsmarknaden. För män utan en eftergymnasial utbildning har det länge funnits en bra arbetsmarknad med flera hantverksyrken bland annat. Dessa yrken har dessutom ofta varit ganska välbetalda. För kvinnor som saknar eftergymnasial utbildning har arbetsmarknaden inte varit lika lukrativ. Ser vi till kvinnodominerade yrken såsom läraryrket och vårdyrken fordrar många en högre utbildning. Resultatmässigt ser vi även att tjejer presterar bättre under grundskole-och gymnasieåren vilket påverkar möjligheten att söka en eftergymnasial utbildning, men historiskt sett har nog villkoren på arbetsmarknaden haft störst inverkan på den trend vi uppmäter idag.
Idag saknar nära en femtedel av Malmös niondeklassare som går ut grundskolan gymnasiebehörighet, även om utvecklingen går åt rätt håll. Under de senare åren har behörigheten förbättrats i alla elevgrupper, men skillanderna är fortfarande stora när det kommer till bland annat socioekonomisk bakgrund. Resultaten skiljer sig även åt skolor emellan där några uppvisar sämre resultat medan andra når nära hundra procents behörighet. De stora faktorerna som påverkar elevers möjligheter att nå gymnasiebehörighet är dels familjebakgrund, dels skolbakgrund, menar Anna Sjögren.
– Bland annat i Malmö bor det en stor andel barn som anlänt till Sverige ganska sent efter skolstart och det påverkar deras möjlighet att klara skolan. Gymnasiebehörighet är i sig intressant att diskutera närmare eftersom många länder saknar den här typen av barriärer in till gymnasiet. Före 1990-talsreformerna fick alla grundskolebarn i Sverige komma in på gymnasiet och alla var behöriga åtminstone till gymnasiets yrkeslinjer, som de hette då. När man införde ett målrelaterat betygssystem med en godkänt-gräns ändrades premisserna och många unga blev hänvisade till individuella program, som motsvarade dagen introduktionsprogram, istället för att få tillgång till yrkes-programmen.
I en rapport framtagen av Skolverket år 2018 menar författarna att elevernas socioekonomiska bakgrund allt sedan slutet av 00-talet fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Barn till högutbildade föräldrar går exempelvis i förskolan i högre grad än andra barn, och det spelar en betydande roll för barnens möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan. I Malmö är siffran för andelen barn på förskola hög - 95% av barn i åldrarna 3–5 år är inskrivna på förskola.
– Det finns en hel del studier av effekter av att ha barn på förskola. Inte särskilt många från Sverige, men däremot från Norge och Danmark och resten av världen. Ett generellt mönster är att framförallt barn från lägre utbildade familjemiljöer gynnas av att gå i förskola. Bland annat förbättras förutsättningarna för språkinlärning. Effekterna av att gå på förskola beror även på förskolans kvalitet, ofta i relation till vilken stimulans barnen har tillgång till i hemmet – där ser man ofta skillnad beroende på hemmiljön.
I Malmö är det fler personer som är inskrivna på kommunal vuxenutbildning än det är elever som går på stadens privata och kommunala gymnasier – en viktig utveckling i stadens utbildningshistoria. Som historisk arbetarstad har möjligheterna till vidareutbildning och folkbildning länge varit framträdande. Den moderna folkbildningen i Sverige började växa fram redan under 1800-talet och då ofta i nära samarbete med nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Rörelsen startades i syfte att erbjuda kunskap och bildning för att aktivt kunna ta del av den demokratiska utvecklingen av samhället.
En av de mer tongivande folkbildningsivrarna var Malmöprofilen Oscar Olsson (1877 – 1950) som ofta benämns som studiecirkelns fader. För Olsson var folkbildningen ett led i en demokratisk strävan och en väg till att skapa de aktiva medborgare som demokratin behövde. En annan framträdande aktör under förra sekelskiftet var Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) som grundades 1919. År 1968 inrättades komvux bland annat som ett svar på ökade kompetenskrav i arbetslivet. Idag har vuxenutbildningen flera samverkande funktioner däribland demokratiska och arbetsmarknadsmässiga. Enligt Anna Sjögren finns det även större samhälleliga och ekonomiska aspekter av att öka bildningsnivån generellt i ett land.
– Det finns en stark koppling mellan individers utbildningsnivå och deras framtida produktivitet. Utbildningsnivån avgör hur hög lön man får och vilka jobb man kan få. En befolkning med högre utbildning skapar därmed förutsättningar för innovations-kraft och en starkare tillväxt. Utbildningsnivån är på så sätt viktig för den ekonomiska utvecklingen i ett land.
