Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har gått fort. Sedan 90-talet har Malmö växt med 47 procent och under 2020 blev vi hela 3 800 personer fler. I den här takten kommer vi att nå en halv miljon invånare år 2047. Det gör Malmö till Sveriges just nu snabbast växande storstad.

– Det är ju fantastiskt att få vara med och bevittna detta. Jag har bott i Malmö i 20 år och det är superspännande att del av den här utvecklingen, säger Martin Grander bostads-och urbanforskare vid Malmö Universitet.

I takt med omvandlingen från industristad till kunskapsstad har Malmö genomgått flera större demografiska förändringar. I över 800 år har staden förändrats, utvecklats och omformats. Som ett resultat av industrialiseringen upplevde Malmö under 1800-talet och 1900-talets början en mycket snabb tillväxt och har sedan 1870 varit landets tredje största stad.

Under 1970-talet och början av 1980-talet minskade Malmös befolkning som ett resultat av större strukturomställningar i hela landet. Lågkonjunktur tillsammans med strukturella problem resulterade i omfattande industrinedläggningar och bland annat Kockums, som en gång var ett av världens största varv och Malmös stolthet, monterades ned och försvann. Mot slutet av 1980-talet började det långsamt vända och år 2002 var invånarantalet tillbaks på de nivåer man haft före industrins nedgång.

Förklaringen till den snabba tillväxttakten under senare år är flera. Närheten till kontinenten, eller kanske bara tanken på den, spelar en stor roll menar Grander.

"Vetskapen att man är så nära resten av världen lockar."

– Det finns en del studier som visar att de som bor i Malmö inte utnyttjar närheten till exempelvis Köpenhamn i den utsträckning som man kanske tänker, men själva vetskapen att man är så nära resten av världen lockar – det geografiska läget spelar roll.

Då Öresundsbron blev verklighet år 2000 skapades förutsättningar för en mer omfattande gränspendling med en mer integrerad bostads- och arbetsmarknad och en större inflyttning som resultat. Detta påverkar även hur företag och nya arbetsplatser nu etablerar sig, tror Grander.

– Med effektiva förbindelser via tåg och motorvägar till kontinenten är det enkelt att förlägga sitt huvudkontor till Malmö. Inte minst IT- och spelutvecklingsbolag och liknande tjänstearbeten söker sig nu hit. Utvecklingen lockar också många unga till staden. Många nya företag i Malmö vänder sig till unga arbetstagare vilket talar för att Malmö kommer ha en fortsatt ung befolkning även på längre sikt.

Faktum är att Malmö inte bara är Sveriges snabbast växande storstad, vi är också den yngsta sett till vilka som bor här. I Malmö är nära hälften (49%) under 35 år och de senaste tjugo åren har medelåldern sjunkit med nästan tre år. Anledningen är ökade födelsetal samt en stor inflyttning i åldersgruppen 20–25 år - omvandlingen till kunskapsstad gör avtryck. Liksom många andra storstäder är Malmö en så kallad ”magnetstad” för omkringliggande trakter, menar Grander.

– Många flyttar hit för att utbilda sig eller skaffa sitt första jobb. Det har historiskt även varit något enklare att få en bostad i Malmö än i Göteborg och Stockholm.

En annan faktor som påverkat invånarantalet i Malmö är inflyttningen från utlandet vilket enligt Grander hänger samman med förväntade följdverkningar av de senaste årtiondenas invandringsmönster.

– Historiskt sett har Malmö haft en stor inomeuropeisk invandring av bland annat danskar, där en stor del varit arbetskraftsinvandring. De senaste åren och i synnerhet efter 2015 har istället Malmös utomeuropeiska befolkning ökat kraftigt, men det är inget som är specifikt för Malmö utan något vi ser i hela landet.

Samtidigt som många flyttar till Malmö sker en stor utflyttning. Den största nettoutflyttningen görs av personer i 30–45-årsåldern som ofta bosätter sig i pendlingsnära kommuner, en utveckling som är tydlig i flera delar av landet. Grander, vars forskning bland annat fokuserar på bostadspolitik, menar att en utmaning för städer som Malmö blir att locka till sig och behålla en mer köpstark målgrupp.

– Idag väljer personer i 30–45-årsåldern ofta att bosätta sig utanför Malmö i samband med att de skaffar familj. Det vi sett i forskningen i samband med Coronapandemin är att lägenhetspriserna ligger stabilt medan huspriserna skjuter i höjden. Det är sannolikt en konsekvens av att en köpstark målgrupp ser ett större behov av att kunna röra sig på större ytor, en trend som lär hålla i sig även framöver. För att undvika att Malmö endast blir en transitstad finns här alltså en utmaning kopplad till bostadsmarknaden. Hur skapar vi möjligheter för de som vill bo kvar i staden?

Ökning av antal invånare i Malmö under 2020
3 800
Ökning av antal invånare i Malmö sedan 90-talet
47%

Befolkningstillväxten i Malmö framöver förväntas till stor del vara koncentrerad till nybyggnads-områdena Hyllie, Centrum och Limhamn då det här finns stora byggprojekt som förväntas bli inflyttningsklara under de kommande åren.

– Man har bestämt sig för att främst bygga innanför ringvägen bland annat för att bevara jordbruksmark, så det är förtätning som gäller. Även detta kommer troligen locka yngre personer som vill bo tätt och urbant.

För utvecklingen i Malmö följer en global urbaniseringstrend med förtätning av storstäder. Man vill helt enkelt effektivisera användningen av mark och befintlig infrastruktur. Befolkningstätheten i Malmö är idag jämförbar med tätortsområden såsom Köpenhamn och Hamburg, men antas öka något under de kommande åren. I bästa fall kommer en ökad förtätning innebära att Malmö blir en än mer levande stad, förutsatt att man får en bra blandning av verksamheter och bostäder. Grander menar att utmaningen ligger i att skapa miljöer man både vill bo och vistas i.

– Malmös utveckling har mycket att göra just med förtätningsfrågan och bostadsbyggande. Ska man bli en halvmiljonstad kommer dessa frågor vara helt centrala.