hero bild

Barnperspektiv och barns perspektiv – hur är det nu?

Barnperspektiv och barns perspektiv. Två nyckelbegrepp för vårt arbete i förskolan. Men vad innebär de egentligen? Några medarbetare luftar sina tankar.

I Malmös förskolor arbetar cirka 5 000 vuxna med att ge cirka 17 500 barn Barnens bästa förskola. Ett arbete som år 2018 sedan länge med självklarhet grundar sig i ett barnperspektiv – men som kanske inte lika självklart inkluderar barns perspektiv.

– Barnperspektiv är den föreställning vi har kring vad som är bra för våra barn, och det vi gör för att på bästa sätt ta tillvara på barns rättigheter och möjligheter. Att arbeta med barnperspektiv är att hela tiden försöka se till barnets bästa, i allt vi gör. Barnkonventionen – det är barnperspektivet i sin renaste form!

Det säger Sofie Wahlgren från Pedagogiskt team väster, och får medhåll av de andra fem kring bordet. De som samlats är den grupp som tillsammans tagit fram förskoleförvaltningens fortbildning ”Barns delaktighet och utforskande”.

VIDGA BARNS INFLYTANDE

Så långt barnperspektiv. Barns perspektiv är något annat.

– Vi är inte barn. Därför kan vi som vuxna aldrig själva ha barns perspektiv – det kan bara barnen. Men vi kan närma oss barns perspektiv, försöka förstå det och väga in det i så mycket som möjligt av det vi gör, säger Ingrid Bogren från Pedagogiskt team norr.

Att arbeta i förskolan utifrån barns perspektiv är att försöka se världen såväl som vardagen, i stort såväl som smått, genom barnens ögon. Det är att lyssna in vad barnen är intresserade av och utgå från det. Det är att vidga barnens delaktighet och inflytande.

– När vi som pedagoger följer barnens utforskande närmar vi oss barns perspektiv, men också när vi utmanar barnen och väcker deras förundran. Vi måste även ge och lägga till, det är vårt ansvar, säger Helén Lysmo från Pedagogiskt team öster.

Birgitta Kennedy, teamledare för Pedagogiskt team öster fyller i:

– Här har det ibland uppstått missförstånd gentemot dem som förhållit sig mer avvaktande till barns perspektiv som begrepp. Även om vi låter lärandet styras av barnens intresse så är det ju självklart att vi som pedagoger tar ställning, vågar utmana barnen och lägger till faktakunskap ibland.

MER MENINGSFULLT

Louise Lundgren från Pedagogiskt team innerstaden:

– Barnperspektiv och barns perspektiv är ju inte begrepp som står mot varandra, vi behöver alltid båda. Vi vuxna har alltid makt. Det viktiga är att vi hela tiden reflekterar över hur vi använder den.

Att ta in barnets perspektiv jämte sitt eget vuxna, invanda, och att göra det varje dag, varje stund innebär förstås även en större ansträngning, ute i arbetslagen och barngrupperna. Eller?

– Visst kan det kännas svårt, särskilt i början. Men det kan också kännas mindre arbetsamt när barnen är med och bygger innehållet än när jag som pedagog planerar och förbereder allt, säger Maysam Abbas från Pedagogiskt team söder.

– Det viktigaste är att arbetet blir mer meningsfullt när man kommer närmare barnen och deras röster.