På Möllebackens förskola pågår en måltidsmedveten undervisning som går ut på att skapa en upplevelse kring måltiden. Barnen upptäcker nya perspektiv genom att titta, lyssna, känna, dofta och smaka på maten.

Sonja, Mila, Frida, Harald och Adrian sitter vid ett bord på Möllebackens förskola tillsammans med pedagogerna Klara Hellström och Sofia Lönnquist. Det är lugnt och barnen har sin uppmärksamhet riktad mot korgen med grönsaker av plast som står mitt på bordet. Mila och Frida vänder och vrider på ett salladshuvud samtidigt som de klurar på frågan om hur och på vilket håll det växer.

– Det är isbergssallad och jag tror att det växer direkt från jorden, säger Mila.

Klara och Sofia placerar några riktiga grönsaker på en skärbräda. Sofia plockar dill från ett fänkålsstånd och delar ut till varje barn så att de får se, lukta, känna och smaka. Metoden de använder kallas Sapere och går ut på att uppleva maten med alla sinnen – och sätta ord på den.

– Det här är fänkål, säger Harald snabbt.

– Den kittlas lite och är mjuk, säger Mila och undrar om det går att äta stjälken.

– Jag tror det, svarar Frida och konstaterar att hon varken tycker om stjälken eller dillen.

HUR LÅTER FÄNKÅL?

Sofia ber barnen att lyssna. Hon bryter av ett lager av fänkålsståndet och visar att det har formen av en sked. Adrian tycker att det liknar en segelbåt.

– Det knakar, säger Mila.

– Det låter som när någon knäcker en penna, tycker Harald.

Därefter är det dags att smaka på fänkålen. Klara frågar barnen hur man kan skära den och Mila föreslår i längder. Adrian och Sonja menar att den smakar lakrits medan Harald tycker att den smakar godis.

– Den är hård – är det vita surt?, undrar Adrian.

– Det är kanske starkt – vi får prova, säger Mila.

– Vad händer om jag lägger den i vatten?, undrar Harald.

Klara hämtar ett glas vatten för att pröva idén. Harald konstaterar snabbt att det inte händer så mycket, fänkålen behåller sin form och färgar inte av sig i vattnet.

UTFORSKANDET SPRIDER SIG

Mila och Frida följer med Klara för att hämta dagens lunch i köket. Ingredienserna är upplagda i skålar så att barnen kan ta själva. Pastarör, kålrabbi, ugnsrostad morot, strimlad rödkål och morot med vinägrett och rostade solrosfrön samt tonfisk i currysås står på menyn. När den ugnsrostade lila moroten ställs fram gissar barnen först att det är rödbeta. Sedan börjar de med att smaka på kålrabbin skuren i stavar.

– De är väldigt krispiga och smakar lite som gröna äpplen, säger Sonja.

Harald blandar currysåsen och pastan på sin tallrik.

– Kolla här – pastan blev gul när jag blandade den med såsen, säger han.

– Varför tror du att den blev gul, undrar Klara.

– Curryn, föreslår Mila.

– Ja, den kan också färgas gul av gurkmeja, svarar Klara.

– Barnen har med sig det här utforskandet och tillvägagångssättet även i andra situationer och är mer delaktiga i affären med sina föräldrar, där de känner igen och kan namnge olika grönsaker, berättar Sofia.

GRUPPDYNAMIK

Med Sapere-metoden skapas en upplevelse kring måltiden genom att barnen använder alla sinnena. Måltidsundervisningen sker i flera former. Pedagogerna frågar barnen hur mat och grönsaker känns, luktar, låter, smakar och ser ut. Det gäller att vara öppen och följa barnens resonemang. De små barnen övar exempelvis på motoriken när de tar mat från en skål till sin tallrik.

– Vi anpassar storleken på skålarna så att ettåringarna kan ta själva. Det handlar också om gruppdynamiken, att man skickar skålarna vidare till sin kompis. ”Jag kan inte ta alla morötterna, det ska alltid finnas till de andra barnen också”, förklarar Sofia och fortsätter:

– Mat är så personligt. När barnen själva lägger upp mat har de redan sagt okej till den och sannolikheten att de tar maten i munnen ökar.

MÅNADENS GRÖNSAK

Varje månad lyfter Möllebackens förskola fram en grönsak som får lite extra plats i menyplaneringen. Det gör att kockarna och köken blir en del av avdelningarnas arbetslag.

– Köken köper in grönsaker i olika färger och former och förbereder dem på flera sätt, tillagar dem till olika konsistenser under veckan så att barnen får upptäcka variationen i varje grönsak, säger Sofia och fortsätter:

– Månadens grönsak används även ute i den pedagogiska verksamheten. Barnen kan exempelvis måla med grönsaker, mäta och bygga konstruktioner och på så sätt får vi in matematiken!