En ”speciell lekgrupp” består av ett barn med autism (nybörjarlekare), två pedagoger (leklotsar) och fyra kompisar (dragarbarn). Syftet med den speciella lekgruppen är att skapa situationer där barn med autism kan samspela utifrån sina egna förutsättningar.

Leg psykolog Daniela Musazzi samordnar, och specialpedagog Anneli Hansen handleder, i projektet Speciella lekgrupper.

» Många barn skulle gynnas av detta sättet att leka, inte bara barn med autism.«

Malmö stad har arbetat med Speciella lekgrupper under 2018. Totalt har 20 specialpedagoger utbildats till handledare. Leg psykolog Daniela Musazzi samordnar projektet, som genomförs med de stöd av de andra. Nu vill Daniela och de andra handledarna att metoden sprider sig till fler förskolor.

– Vi ser så goda effekter. Många barn skulle gynnas av detta sättet att leka, inte bara barn med autism. Att vara med en närvarande pedagog i en mindre grupp, på rätt nivå. Det underlättar samspel och kommunikation generellt och är verkligen en insats för inkludering. Vår förhoppning var att det skulle synas förändringar hos nybörjarlekaren och att de skulle synas även utanför och det har skett i de allra flesta lekgrupper, berättar Daniela.

Resultat hemma

– Man får också positiv respons från föräldrarna, de märker det hemma, det är lugnare. Plötsligt vill barnen gå till förskolan, något barn har till och med börjat prata. Vi kan inte veta om det är tack vare lekgruppen men vi tänker att lekgruppen har betydelse för barnets språk- och kommunikationsförmåga, berättar Anneli Hansen, en av de handledande specialpedagogerna.

Vad krävs för att en speciell lekgrupp ska fungera? Inte helt oväntat är tid den kritiska punkten. Metoden bygger på konsekvens och förutsägbarhet: en tydlig struktur kring lektillfället krävs för att nybörjarlekaren ska förstå vad som ska hända, med rutiner och visuella stöd, på fasta tider två gånger i veckan. Pedagogerna turas om i två roller: en deltar och stöttar i leken, den andre observerar och filmar. Filmerna är ett verktyg för reflektion, som också måste ges tid. En gång i månaden träffar leklotsarna sin handledare och ser på filmerna tillsammans.

Till det förberedande arbetet hör att välja ut dragarbarn som är goda lekmodeller och att förbereda det fysiska rummet som ska innehålla en mångfald av material.

Motivation är viktigt för att upprätthålla arbetet med lekgruppen; för de pedagoger som deltagit i projektet har denna vunnit i styrka då resultaten blivit synliga.

Skapa mening

Anneli berättar om den största utmaningen för pedagogerna i projektet:

– Vad ska jag göra? Det är den återkommande frågan. När ska jag gå in i leken, vad är det jag ska stötta och hur ska jag göra det? När ska jag backa? Det är en kravlös lek, man går inte in om man inte blir inbjuden och man pedagogiserar inte heller. Man hjälper till att skapa mening, förklarar Anneli.

Ett exempel: dragarbarnen leker med klossar. Nybörjarlekaren sitter bredvid och leker med bilar. Då säger leklotsen: ”Nu är snart byggmaterialet färdigt, då kan bilen köra fram!”

Till resultaten av de speciella lekgrupperna hör också att pedagogerna fått syn på nybörjarlekarna som lekande barn även utanför lekgruppen, samtidigt som nybörjarlekarna börjat känna större tillhörighet med den stora gruppen.