hero bild

Att anmäla sin oro

Att känna oro för att ett barn far illa är en svår situation för var och en som arbetar inom förskolan. Med yrkesrollen följer ett ansvar att anmäla oron till socialtjänsten.

STÅ UPP FÖR BARNET ÄR ALLTID VIKTIGAST

Förste förskollärare Patrik Larsson och socialsekreteraren Lisa Herneryd berättar vad som händer vid en orosanmälan, vad man kan tänka på och vilket stöd som finns.

– Ja, det är svårt att göra en orosanmälan, men det är en del av jobbet. Tänk på att det är din oro du anmäler, inte föräldrarna eller barnet. Och på att du aldrig är ensam: dina kollegor och din ledning kan hjälpa dig, säger förste förskollärare Patrik Larsson.

Patrik Larsson har femton års erfarenhet av arbete i förskolan. I den erfarenheten ingår bland annat egna orosanmälningar och orossituationer tillsammans med kollegor på olika arbetsplatser.

– Att känna oro för ett barn är en svår situation, den kanske svåraste vi upplever i det här jobbet. Inte minst för att den väcker många andra känslor. Som pedagog på förskola har man ju inte bara en relation med barnen utan även föräldrarna. Att anmäla sin oro för en familj man har träffat länge, det kan verkligen vara svårt, säger Patrik.

– Men vi måste göra det. Det är vår skyldighet. Att vi står upp för barnet är alltid viktigast.

Ställa öppna frågor

Den vanligaste anledningen till en anmälan är oro för att ett barn utsatts för våld av en förälder. Oftast uppstår oron av att barn själva berättar att de blivit slagna.

– När det händer är det viktigt att du lyssnar, ställer öppna frågor och visar att det barnet säger är viktigt. Skriv ner det barnet berättar. Tänk på att du inte ska ta ställning till om det barnet berättar är sant eller inte. Vi ska inte utreda, det ska polis och socialtjänst göra.

Som medarbetare i förskolan är du skyldig att anmäla din oro, och du gör din anmälan som individ. Men det innebär inte att du är ensam i situationen.

– Prata med dina kollegor och med dina chefer. Diskutera vad som hänt med arbetslaget, be om stöd hos ledningen. Socialtjänsten kan vara till hjälp även innan en anmälan: om du börjar känna en oro kan du få råd om till exempel vilka frågor man kan ställa till barnet.

Exakt hur en anmälan görs varierar mellan olika förskolor. Ibland skriver den som känner oro själv, ibland förste förskollärare eller rektor.

– Anmälan kan inte vara anonym, men även om ditt namn är med så är det viktigt att komma ihåg att man gör anmälan utifrån sin yrkesroll, inte som privatperson.

Påfrestande tid

Tiden efter att en orosanmälan är gjord kan vara påfrestande. Socialtjänstens hantering kan ta veckor och även månader, en tid under vilken allt är som vanligt – och ändå inte.

– Föräldrar som utan förvarning från oss på förskolan får reda på att de anmälts kan förstås känna att vi gått bakom ryggen på dem. De kan bli arga och upprörda, de kan skämmas – och de ska fortfarande hämta och lämna sina barn varje dag, säger Patrik.

– För oss gäller det att se till barnets perspektiv, att barnets vardag fortgår. Både inför och efter en anmälan är det viktigt att tänka på att det inte är föräldrarna vi anmäler och inte barnet – det är vår oro.

PRATA MED FÖRÄLDRARNA – NÄR DET GÅR

Det är skillnad på oro och oro kring ett barn. Oro för våld och sexuella övergrepp ska anmälas direkt utan att föräldrarna vet om det.

– Vid oro för bristande omsorg om barnet däremot är det viktigt att förskolan pratar med föräldrarna innan en anmälan görs, säger förste socialsekreteraren Lisa Herneryd.

Om en medarbetare inom förskolan känner oro för att ett barn utsatts för våld eller sexuella övergrepp innebär det också en misstanke om brott. Då ska en anmälan till socialtjänsten göras direkt – utan kontakt med vårdnadshavare och helst samma dag.

– När vi får en anmälan gör vi två saker: dels en bedömning om barnet behöver omedelbart skydd, dels, i de flesta fall, en polisanmälan. Sedan tar polisen över ärendet, startar en brottsutredning och kallar barnet till förhör inom cirka två till tre veckor. Vid förhöret är det viktigt att barnet har med sig en trygghetsperson från förskolan som känner barnet väl, berättar Lisa Herneryd, förste socialsekreterare hos Malmö stads arbetsmarknads- och socialförvaltning, socialtjänst Norr.

Åtal eller utredning

Först efter förhöret kontaktar polisen vårdnadshavarna och berättar om anmälan. Åklagare beslutar, inom kort, om åtal ska väckas eller inte. Om inte, avslutas ärendet hos polisen och socialtjänstens arbete påbörjas.

– Oavsett polisens process, så vill vi träffa barnet och föräldrarna så snart som möjligt, helst samma dag, för att tala om orosanmälan och vad barnet berättat. De flesta föräldrar erkänner inte att de använt våld mot barnet, men kan ändå på något sätt tillstå att det kan vara svårt att hantera barnen, få dem att lyda och liknande. Då kan vi utgå från det.

I cirka hälften av fallen leder anmälan till en insats från socialtjänsten.

– Vi ger i första hand föräldrarna stöd att hitta andra strategier än att använda våld. Men föräldrarna kan också tacka nej till stöd.

Vid oro för att ett barn far illa av andra anledningar än våld och sexuella övergrepp är det viktigt att prata med föräldrarna om oron innan en anmälan görs. Vanligast är oro för bristande omsorg på olika sätt.

– Här kan det vara svårare att avgöra när man ska känna oro. Men som pedagog har du så nära kontakt med barnet, så du känner i regel av när det är något som inte riktigt stämmer. Om barnet börjar ha smutsiga kläder, om ett barns beteende förändras eller något liknande, säger Lisa.

– När något sådant händer är det oftast bäst att prata med föräldrarna först, innan man gör en anmälan. Det kan vara informellt i kapprummet eller i ett bokat möte med förskolan, där även socialtjänsten kan vara med. Betona då inte att föräldrarna gör fel utan just att förskolan känner oro. Kanske räcker det för en förändring. Om inte, gör en anmälan.

Anmäl igen

För medarbetarna på förskolan kan det vara svårt att veta vad som händer med en orosanmälan. Socialtjänstens utredning kan pågå upp till fyra månader och är till stor del sekretessbelagd. Kanske leder den till en insats, kanske inte. Kanske sker en förbättring för barnet, kanske inte.

– Oro kan ju uppstå igen, och då är det väldigt viktigt att förskolan gör en ny anmälan; att alltid anmäla när det är något nytt som händer. Blir det inte bättre: anmäl igen

FAKTA: Orosanmälan

Alla som arbetar inom förskola, skola, polis, hälso- och sjukvård är skyldiga enligt lag att anmäla oro för eller misstanke om att ett barn upp till 18 år far illa eller riskerar att fara illa till socialtjänsten.

  • Vid oro för våld/sexuellt övergrepp ska anmälan göras direkt, utan vårdnadshavares vetskap

  • Vid annan oro är det däremot viktigt att tala med vårdnadshavare innan anmälan.

  • Socialtjänsten ger gärna hjälp och stöd och svarar på alla frågor kring en orosanmälan.

  • Den som gör en orosanmälan har rätt att få veta om en utredning inleds eller inte, men måste själv begära återkoppling för att få det.