Alla barn är unika individer och har sina egna historier. Ibland blir detta extra påtagligt i förskolan. Vi har träffat tre pedagoger som arbetat med gömda, eller papperslösa, barn – barn som i princip inte finns.

På ett garantiplatsmöte fick hen reda på att det fanns ett barn utan tillstånd att vistas i Sverige som behövde en förskoleplats:

– Jag fick inget namn bara telefonnummer till en kontaktperson hos kyrkan. Vi bokade ett möte där jag, förskolechefen, föräldern, kyrkans representant och en pedagog från förskolan var med. Viktigast blev sedan att följa riktlinjen i Trygg och säker förskola, och att lyssna på förälderns önskemål.

Att vinna förälderns förtroende blev en uppgift pedagogerna i det här fallet tog sig an med stort engagemang, större än uppdraget egentligen kräver, vill kollegorna understryka.

– Att föräldern vågar lämna sina barn här hela dagarna kräver tillit. Vi är ändå en myndighet, men hen litar helt på att ingen ska berätta att barnen finns här.

Inga namn

Innanför förskolans väggar är det full aktivitet, precis som på andra förskolor. Barnen leker, skrattar och pockar på de vuxnas uppmärksamhet. Att några av barnen saknar rätt att överhuvudtaget vistas i Sverige är inte något som märks, och medarbetarna på förskolan behöver bara påminna sig själva om det när det gäller vissar rutiner.

I all dokumentation används fiktiva namn för barnen och det finns inga bilder på dem i minneskorten i förskolans kameror. Minneskorten förvaras i låsta skåp tillsammans med de uppgifter man har om barnen.

– Det är inte helt lätt att hitta kontaktuppgifterna. Man är beroende av att gå in på avdelningen och titta på det inlåsta pappret, allt som har med de här barnen att göra blir oerhört personberoende.

Att inte veta

Gömda barn finns inte registrerade i administrationssystemet IST, de räknas inte heller med när man fördelar resurser till förskolorna. Det är upp till medarbetarna att komma ihåg dem i de vardagliga rutinerna för att deras vistelse i förskolan ska bli trygg och säker.

Hur tar man emot ett barn man vet så lite om?

– Man famlar lite. Men vi får agera på det vi faktiskt ser. Vi som jobbar i de här områdena där många familjer har det tufft, vi tränas i att det är så här, vi får inte alltid reda på allt.

Viktigt sammanhang

Avsaknaden av större skillnader mellan de gömda barnen och andra blir en röd tråd i vårt samtal. Barnens status är något att ta hänsyn till i vardagen och sekretessen är viktig, men detsamma gäller alla barn i förskolan. En myndighet kan exempelvis inte kontakta en förskola och kräva att få veta vilka barn som går där. Likaså är diskretion en del av yrkesrollen hos förskolans pedagoger: hur man pratar om barnen inför andra, både barn och föräldrar.

Att gömda barn har rätt till samma förskola som andra barn känns självklart för pedagogerna och de har sett vad det kan betyda:

– Barnen får en ordning, en struktur och en medvetenhet – att förhålla sig till regler, och till kompisar. De får ett språk och även föräldern får ett sammanhang: är du gömd missar du SFI och alla andra ingångar till samhället.

– Samtidigt tänker man ibland: hur länge ska de ha det så här? Letar myndigheterna efter dem? Vem vet att de är här? Har de fått avslag på asylansökan? Vi vet inte.