hero bild

Rädda planeten!

Ett positivt uppdrag

På Johanneslusts förskola har hållbar utveckling blivit ett förhållningssätt. Förbättringsförslagen haglar från barnen och ordet ”kris” som i ”klimatkris” känns avlägset.

Johanneslusts förskola är en del av ett förskoleområde som har hållbar utveckling på agendan sedan drygt ett år tillbaka – och det har utvecklats till ett förhållningssätt i vardagen. FN:s globala mål för hållbar utveckling ingår som en del i arbetet och förskolans avdelning Centralen har valt att fokusera på två av de 17 globala målen: Hälsa och välbefinnande samt Fredliga och inkluderande samhällen.

Barnen tipsar

Barnen på avdelningarna Centralen och Dressinen är entusiastiska och ivriga att dela med sig av sina tankar kring hållbarhet, klimat och miljö. Deras förslag på hur man kan bidra är många.

– Att skräpet ska sluta komma på planeten och att det inte används så mycket plast, säger Neo, 5.

– Hemma hos mig har vi källsortering där våra sopor ligger i olika behållare, säger Heidi, 3.

– Vi stänger av kranen så att vi inte ska slösa vatten, säger Nivi, 4.

– Vi har en elbil för att vi tänker på miljön, säger Amana, 5.

– I stället för att slänga skräp på marken kan man slänga det direkt i en papperskorg, föreslår Daniel, 5.

– Vi har en städsång på förskolan, vi sjunger så glömmer vi inte att städa, säger Irma, 4.

– Det är inte bra om man tar upp för mycket och slänger mat, då räcker det inte till alla barnen, säger Edvin, 3.

– Om man lägger matrester i naturen så äter maskarna det. Då får de mycket energi så att de kan krypa runt, säger Evelyn, 5.

– Vattna och låta blommorna vara så att de kan växa, säger Evelyn.

– Då blir blommorna glada, fyller Edvin i.

På en vägg på förskolan finns aktuell information om arbetet med hållbarhetsmålen, på en annan har de satt upp planeten jorden.

”Naturen kan bli ledsen. Då finns den inte mer”, står det intill planeten. Citatet är signerat Edvin, 3 år.

Amana och Daniel läser boken Barnens planet av Homero Alvarez som förskolan använder flitigt.

– Isbjörnar behöver is, säger Amana.

På frågan vad som händer om isen smälter svarar Daniel:

– Då blir det en vanlig björn. Kolla själv, det blev en panda, tillägger han när han vänder blad.

Alla kan påverka

I läroplanen finns lärandet om hållbar utveckling som ett uppdrag. Det står också att ”en positiv framtidstro ska prägla utbildningen”.

– Alla de stora frågorna sker oavsett om man är vuxen eller barn. Det här är inte på låtsas, men vi tar oss an de stora frågorna på ett lekfullt sätt, säger Linda Berggrensson, förste förskollärare, och fortsätter:

– Jag vill lyfta fram den sociala hållbarheten. Känslan av att jag faktiskt kan påverka genom att förstå något och ta ställning. Det ser vi att barnen gör.

Konkreta verktyg

Pedagogerna på förskolan pratar om vikten av att ge barnen verktyg och visa att det går att påverka omgivningen.

– En positiv framtidstro är ett stort begrepp, men det handlar om att lägga fram saker positivt. Vi pratar med barnen om vad vi kan göra för miljön och för hållbarhet i stället för vad man inte ska göra, säger Annelie Lilja , förskollärare.

– Demokratifostran är ett begrepp som blir alltmer tydligt i förskolans verksamhet – att rusta barnen till att vi faktiskt kan göra skillnad. Vi vill stärka barnens känsla av att de kan tänka själva, påverka, vara innovativa och utveckla vidare, säger Linda.

Hållbarhet varje dag

Rörelse, välmående och relationer liksom hur pedagogerna organiserar vardagen ingår också i förskolans hållbarhetsfokus.

– Vi sover, leker, äter och dricker vatten, säger Ema-Li, 5.

– Och leker kurragömma, säger Irma.

– Jag är veckans hjälpare. Jag hjälper till att duka bordet, då är man stark, säger Abdel-Hakim, 4.

– Vi ska hålla som människor. Hälsa och välbefinnande, rörelse och hållbara relationer – allt är viktigt, säger barnskötare Ikhlas Mohammed.