Med filmen i fokus

På Lindängehus förskola utforskar de äldre barnen under våren filmen som medium. De lär sig filma själva, de ser varandras filmer och pratar om dem – och om begrepp som integritet och samtycke.

Inte varje dag, men nästan, ställs en biosalong i ordning av barn och pedagoger på Lindängehus förskola. Tjugofem platser, numrerade. Biljetter delas ut, klipps. Man kan klä sig lite fin om man vill, med en hatt eller annat plagg ur utklädningsgarderoben. Så tar barnen plats och ser film, tillsammans. De ser sina egna filmer, som de har gjort själva, under dagen eller gårdagen. De pratar om vad de ser och vad de har gjort, och vad de vill göra nästa gång.

Många tankar om film

Sedan några veckor tillbaka undersöker de äldre barnen på Lindängehus filmen som medium. Genom att prova och lära sig filma själva, men också genom att film på olika sätt blir en del av den övriga undervisningen.

– Vi pedagoger har märkt att barnen har mycket tankar kring film i olika former, inte bara film på bio och tv utan även i kanaler som Youtube, Instagram och Tiktok, säger Jonathan Ringström, förskollärare på Lindängehus förskola.

– Även här på förskolan ser ju barnen oss vuxna fota och filma hela tiden när vi gör pedagogisk dokumentation. Som en del av läroplanens demokratiuppdrag är det viktigt att barnen också får ta del av den processen.

En del av att utforska filmen som medium är att använda film i undervisningen. I arbetet med djur söker gruppen bland annat svar på barnens frågor i dokumentärfilmer på Youtube.

Lär sig hantera kameran

Sagt och gjort. Med hjälp av några webbkameror, lärplattor och en videokamera på stativ skred 22 barn till verket. Vilket verk? Många, många olika! Barnens tankar och nyfikenhet visar vägen fram: idéer uppstår och utvecklas ständigt, nya filmer skapas varje dag.

– Barnen har fått filma så mycket som möjligt från början. Efter hand som de – var och en i sin takt – lär sig hantera kameran kan vi föra in frågor om vad filmerna kan innehålla, hur man får fram ett budskap och liknande. Det är svåra frågor för barn i den här åldern, men långt ifrån omöjliga.

Younes, 4, funderar på hur han vill filma sitt fantasidjur i gips som han tidigare skapat. Förskolläraren Jonathan Ringström ger bildligt och bokstavligt stöd.

Etisk diskussion

Tidigt i processen och helt oplanerat av pedagogerna uppstod en etisk diskussion i barngruppen som blev viktig för fortsättningen. Vid ett tillfälle filmade ett barn några andra barn som gjorde en dockteaterföreställning. Filmen visade hur ett av barnen, en flicka, tittade fram bakom kulissen för att rätta till dockorna.

– När vi visade filmen i vår biosalong tyckte barnen den var jättebra, men flickan liksom krympte ihop i sin stol – och efteråt var hon jätteledsen. Hon undrade varför vi hade filmat henne och tyckte att man måste fråga först, berättar Jonathan.

– Vi samlade barngruppen och diskuterade saken, och tillsammans bestämde vi att det aldrig är okej att filma utan att fråga först, och att det även gäller de vuxna på förskolan.

Därmed har barnen på Lindängehus även koll på gdpr-­lagens principer och tillämpning. Och sedan den gemensamma överenskommelsen träffats är flickan med dockorna gärna med på film igen.

sv
sv