När högläsningen ger mer

Högläsning gynnar barns språkutveckling. Högläsning är ett utmärkt pedagogiskt verktyg. Det vill säga när högläsningen är väl förberedd och genomtänkt. Maria Heimer har skrivit två böcker om högläsning i förskolan. Här delar hon med sig av sina råd och tips.

Maria Heimer

Högläsning, det är väl inget märkvärdigt? Läsa högt för barnen, det gör man väl på varje förskola i landet? Vänta lite. Det är skillnad på högläsning och högläsning.

Stor skillnad, som två små ord visar tydligt. Läsa högt för barnen. Eller läsa högt med barnen.

Den skillnaden är själva utgångspunkten för Maria Heimers tankar om högläsning, och om högläsning som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Tankar som Maria formulerar i böckerna Högläsning i förskolan (Gothia Fortbildning, 2016) och Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan (Studentlitteratur, 2020).

– Att läsa högt för barnen, för mig är det när du spontant tar fram en bok för en lässtund, kanske för att koppla av lite någon gång under dagen. Och det kan ju vara jättemysigt, säger Maria Heimer.

– Att läsa högt med barnen är att jobba med högläsning på ett mycket mer medvetet sätt. Förskolans läroplan slår fast att högläsningen ska vara en del av arbetet med att stimulera barnens språkutveckling. Då krävs eftertanke, planering och förberedelser av högläsningen precis som för andra delar av undervisningen. Samt, inte minst, tid och resurser.

– Varje bok kan inte spegla alla barn, men sammantaget bör högläsningens böcker göra det. Välj böcker från eller om olika kulturer och med olika normer, till exempel böcker om olika familjekonstellationer.

Här delar Maria Heimer med sig av några tips och råd för att utveckla högläsningen i förskolan.

Välja rätt böcker

➊ Rätt nivå

– Är mer än 5–10 procent av orden okända för barnen är risken stor att innehållet går dem över huvudet. Att boken har rätt svårighetsnivå är grundläggande.

➋ Mångfald av kultur och normer

– Varje bok kan inte spegla alla barn, men sammantaget bör högläsningens böcker göra det. Välj böcker från eller om olika kulturer och med olika normer, till exempel böcker om olika familjekonstellationer.

➌ Olika sorters böcker

– Av tradition läser vi oftast berättande text. Varierar vi utbudet och läser även till exempel fakta, poesi och textlösa böcker så ger vi barnen en förståelse för hur olika texter är uppbyggda som de tar med sig till sin egen läsning.

➍ Barnen är med och väljer

– Låt barnen vara med och välja bok utifrån ett urval du gjort i förväg på 4–5 böcker. Då är de delaktiga, samtidigt som du säkerställer att boken är på rätt nivå.

Förbereda högläsningen

➊ Lär känna boken väl

– Läs boken, flera gånger. Fundera över ord och begrepp, över innehållet och hur du vill tala med barnen om det, vilka frågor som kan komma upp. Det finns ingen gräns för svåra ämnen, tvärtom, men du måste vara förberedd.

➋ Broar in i texten

– Titta på bilderna eller omslaget innan läsningen börjar, prata lite om miljöer och karaktärer. Då får barnen broar in i texten, en förförståelse som gör det lättare för dem att ta boken till sig.

➌ Läs högt för dig själv

– Flera gånger! För att få flyt i läsningen och för att öva på inlevelsen. Små medel räcker långt: sänk rösten och läs långsammare för att öka spänningen till exempel.

Ta högläsningen vidare

➊ Återkom till boken på olika sätt

– Högläsningen är en gemensam upplevelse som kan bli större utanför själva läsningen. Återkom till boken i samtal. Låt barnen arbeta kreativt utifrån boken, eller sjung, rimma och ramsa.

➋ Del av större tema

– Låt högläsningen vara en del av ett större tema – under en vecka, en termin eller ett år. Med en röd tråd och kända ord, begrepp och funderingar att återkomma till gynnas språkkunskaperna på ett djupare sätt.