Täällä puhutaan suomea!

Här pratar vi finska! Var då? Jo, på Lankarulla, Malmös enda finskspråkiga förskoleavdelning. Här får 24 barn med finsk bakgrund lära känna ett språk som de kanske inte talar hemma vid köksbordet – men som finns i familjen eller släkten.

"Dähti!" "Hevonen!" Eira och Millia viskar sina favoritord på finska - "stjärna" och "häst" - för Anastasia Niemi, förskollärare på Lankarulla.

Lankarulla betyder Trådrullen och är en del av Spinneriets förskola.

– Vi är en helt vanlig förskoleavdelning där barnen får möta det finska språket varje dag. Vi har ingen särskild språkundervisning, men blandar in finskan i allt vi gör och blandar språken hela tiden. Alla i personalen är finsktalande.

Det säger Anastasia Niemi, förskollärare och en av fyra pedagoger på Lankarulla. Man behöver inte vistas många minuter inne hos Leppäkertut, Nyckelpigorna, de äldre barnens del, för att förstå vad hon menar. Här flyger svenskan och finskan genom luften om vartannat: från vuxna till barn, från barn till vuxna, mellan barnen och mellan de vuxna. Jo, finskan hörs oftare från de vuxna och svenskan mer från barnen, men alla använder båda och växlar friskt.

– Vi känner ju våra barn, så vi vet vem som förstår lite mer finska och vem vi kanske behöver förklara för på båda språken.

Vad heter prinsessa på finska?– Prinsessa! svarar Eira glatt och leker vidare. Jo, ordet är faktiskt samma.

Malmö – finskt förvaltningsområde

Varför en finsk avdelning på en förskola i Malmö?

Sverigefinnar är en av Sveriges fem nationella minoriteter och finska ett av fem minoritetsspråk. Malmö är en av 48 kommuner som är ett så kallat finskt förvaltningsområde, där de finskspråkiga invånarna har vissa lagstadgade språkliga rättigheter. En av rättigheterna är förskoleverksamhet på finska. Malmö blev finskt förvaltningsområde 2015. Lankarulla öppnade 2016.

– Från början var vi bara 11 barn och två i personalen. För en del i föräldrarnas generation är finskan inte alltid så levande. Det vanliga för våra barn är att ena föräldern har finsk bakgrund och att man inte pratar finska hemma. Samtidigt har föräldrarna gjort ett val att ge sina barn möjligheten att lära sig finska genom att komma hit, säger Tarja Kautto, barnskötare på Lankarulla sedan starten.

Raija Kiviniemi (längst fram) och Tarja Kautto (bak) har båda arbetat många år i förskolan i Malmö. På Lankarulla har deras finska bakgrund stor betydelse.

– Vi är en helt vanlig förskoleavdelning där barnen får möta det finska språket varje dag. Vi har ingen särskild språkundervisning, men blandar in finskan i allt vi gör och blandar språken hela tiden. Alla i personalen är finsktalande.

Finsktalande pedagoger

Lankarullas fyra finsktalande pedagoger har alla sin egen relation till finskan och det finska. Anastasia Niemi kom till Sverige från Finland för snart fem år sedan och till Lankarulla som nyutbildad förskollärare från Malmö universitet i februari. Även Tiia-Maria Luukko är finländska, med några års erfarenhet som förskollärare i hemlandet.

– Jag och min man flyttade från Finland till Köpenhamn i augusti. Det var förstås en dröm för mig att Lankarulla sökte en finsktalande pedagog och att jag fick jobbet! säger Tiia-Maria.

Tarja Kautto och förskollärare Raija Kiviniemi tillhör en äldre generation. Båda är de en del av den stora finska invandringen till Sverige som ägde rum årtiondena efter andra världskriget.

– Jag kom till Sverige som sjuåring 1966. Vi pratade bara finska hemma, säger Raija.

– På 1980-talet fanns det faktiskt en finsk förskola på Högaholm under några år. Jag jobbade där, och ett av barnen jag hade då är mamma till en av flickorna här på Lankarulla. Det känns roligt – även om jag också känner mig gammal!

Tarja:

– Jag är född i Sverige och pratade finska hemma fram till tio års ålder, sedan slutade vi för att mamma skulle lära sig svenska lättare. Här på Lankarulla har jag hittat tillbaka till finskan. Det är jag glad för.

FAKTA: Sveriges nationella minoriteter


  • Samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar är erkända som nationella minoriteter i Sverige.

  • Deras respektive språk samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch är nationella minoritetsspråk.

  • Kommuner och regioner, stat och myndigheter har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.

  • Inom sina förvaltningsområden har respektive minoritet särskilda rättigheter, till exempel rätt till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråket.

  • Malmö stad är finskt förvaltningsområde sedan 2015. Här ingår avdelningen Lankarulla och en finsktalande pedagog som arbetar mot övriga förskolor i staden.