Estetiska uttryck utvecklar språket

Barnen på Haga förskola hoppar in i böckernas värld. I projektet Bättre språkutveckling i förskolan förstärks högläsning och berättande med kreativitet och estetiska uttryck.

Jonas, 2 år, har hämtat några djur. Karin Wiknertz hakar på och djuren blir en del av bokens berättelse. Fyfe, 1, tittar på från Selma Aidoukovitchs trygga famn.

Flödande musik ljuder från högtalarna. Några ark med olika figurer väcker nyfikenhet, de hänger lågt i rummet på Haga förskola. På ett av arken syns vågor, en spiral och ett kryss. Det är fredag och snart kommer några barn att bjudas in till en aktivitet inom projektet Bättre språkutveckling i förskolan som idag leds av Karin Wiknertz, kulturpedagog från Kreativt lärcentrum. Men först är det uppvärmning med kreativa övningar för Karin och Selma Aidoukovitch, barnskötare, och Camilla Lindberg, pedagog. De sätter rörelser till olika morgonbestyr, klär på sig med stora gester, dricker kaffe och brer mackor – allt i mjuka flödande rörelser. Hur låter olika djur? Kan man göra mönster av lätena? Hur gestaltas olika mönster, som spiral, vågor och kryss? Tillsammans kommer de fram till ett resultat som sätts ihop och blir en serie rörelser till musikens puls.

Love, 1, koncentrerar sig på djuren och bokens bilder.

Förstärker och berikar

Fyra barn kommer in i rummet. Det är andra gången de möts i projektet. De sätter sig på golvet och tittar på bilder ur boken Vift, vift! Vad är det? av Linda Fridh och Pernilla Lonhage som lästes högt från pärm till pärm förra gången. Barnen är avvaktande. Karin visar en bild på en häst, en gris och en mus.

– Mouse, pig, säger Aliha, 3 år.

– Ja, mus och gris, säger Camilla, och därefter jämför de bildernas färger med färger på kläderna de har på sig.

Karin och hennes kollegor i projektet jobbar med kreativa metoder och estetiska uttryck för att förstärka och berika högläsning.

– Relationen till en berättelse blir stark och fördjupad om man gestaltar den genom musik, rörelser eller dans. Det hjälper oss att se berättelsen från olika håll, och när vi upplever en bok som meningsfull blir det lättare att successivt erövra fler och fler ord, säger hon.

– Ur en bild kan du utveckla allt möjligt – rörelser, rytmer, fysisk gestaltning

Rörelser, rytmer

Första gången gruppen möttes kring boken Vift, vift! Vad är det? gestaltades djurens rörelsemönster och svansarnas olika viftrörelser.

– Ur en bild kan du utveckla allt möjligt – rörelser, rytmer, fysisk gestaltning, säger Karin och fortsätter:

– Det som är schysst med bilderböcker är att vi kan stanna på en sida och befinna oss där så länge vi vill. Det blir en extra dimension, till skillnad från filmer som redan har en bestämd ordning och tid för allt innehåll.

Besjälade ting

Camilla och Selma på Haga förskola utmanar sig själva och barnen på olika sätt genom att arbeta med litteratur, till exempel genom att använda rekvisita som passar till boken.

– Vi gestaltar boken, berättelsen, på olika sätt. Som nu i samarbete med kulturpedagogerna med kropp och dans, men även i ateljén, i byggmiljöerna samt i leken genom att använda oss av ting som vi besjälar. Eller att vi själva tillsammans med barnen går in i rollen som en karaktär i boken, säger Camilla.

Karin, Camilla och Selma gör ramar med olika mönster på golvet med maskeringstejp. De placerar små djur och bilder ur boken i ramarna. Love, 1, får en bit tejp som han försiktigt känner på. Han knycklar till den och får en ny. Karin och pedagogerna gör ljud och rörelser till bilderna. Barnen hakar på. Ugbaad, 2, fastnar för en bild på en flicka som hoppar hopprep. Hon skrattar och visar bilden för alla i rummet.

– Hopp, hopp, säger Ugbaad.

Tvillingarna Jonas, 2, och Talia, 2, samarbetar och hittar på nya sätt att använda tejpen.

Leker med hela kroppen

Barnen hämtar olika djur från en hylla och tar med sig in i leken.

– Det är intressant att se att barnen hämtar de djur som passar till berättelsen. De vet vilka djur det handlar om, säger Selma.

– Djuren är med i alla våra vardagliga aktiviteter på förskolan. När vi sjunger, arbetar med lera eller är i köket så är djuren där, säger Camilla.

Aliha, Karmen och Ugbaad leker djurens läten med hela kroppen. De börjar hoppa. Love blir nyfiken och drar Camilla i handen, hon lyfter upp honom i farmen. Nu hoppar de alla tillsammans. Dagens övningar närmar sig slutet. Det är samling och barnen hjälper till att stoppa in bilderna i boken igen. Love får en tejpbit, släpper den och kryper in i famnen på Camilla. Det är dags att vila. Första barngruppen lämnar rummet och fyra nya barn kommer in. Musiken är lättsam och nya upptäckter tar vid.

Allt utgår från boken men sen kan allt hända.

FAKTA: STATSBIDRAG FÖR SPRÅKUTVECKLING

Skolverket har 2020 fördelat statsbidrag till kommunerna för bättre språkutveckling i förskolan. Malmö stads bidrag uppgår till dryga 5 miljoner kronor (till både kommunala och fristående förskolor). Bidraget ska användas för att stärka språkutvecklingen i det svenska språket, med särskilt fokus på barn som har ett annat umgängesspråk i hemmet. Förskoleförvaltningen har beslutat att det språkutvecklande arbetet ska kretsa kring högläsning och berättande, framförallt för förskolans yngsta barn. Språkutvecklarnas bedömning är att litteratur och högläsning gör stor skillnad för alla barns språkutveckling i allmänhet, och för barn med flera umgängesspråk i synnerhet. Tio förskolor i Malmö stad har valts ut för ett fördjupat arbete. Haga förskola är en av dessa. Arbetet består bland annat av besök av kulturpedagoger på förskolorna, handledning kring högläsning, pengar till inköp av litteratur – både facklitteratur och litteratur för barn och föräldrar att låna hem och läsa tillsammans.