Möjligheter i möten

Antisemitism finns och förekommer i förskolan i Malmö liksom i samhället i stort. Samtidigt har förskolan unika möjligheter att tidigt motverka antisemitism och rasism.

Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. Det är namnet på en rapport om antisemitism och judiskt minoritetsskap i Malmös skola och förskola, skriven av Mirjam Katzin, samordnare för arbetet mot antisemitism inom just skola och förskola i Malmö. Till grund för rapporten ligger bland annat intervjuer med medarbetare från förskola och skola samt med judiska barn och ungdomar.

ANTISEMITISK JARGONG

– När vi talar om antisemitism är det ofta de mest extrema uttrycken, såsom direkta hot och trakasserier, som får störst uppmärksamhet. För mig är de bara toppen på isberget, säger Mirjam Katzin.
Under toppen finns till exempel det som Mirjam kallar ”vardagsantisemitism”: stereotyper, negativa föreställningar, skämt och jargonger om judar och det judiska. Så även i förskolan. Ett par av förskolepedagogerna som intervjuas berättar om antisemitisk jargong bland kollegorna.
– Det visar att det finns ett behov av mer arbete med personalens interna värdegrund, eller åtminstone med att skilja på vad man tycker privat och hur man uttrycker sig på arbetsplatsen och i barngruppen.

Mirjam Katzin är samordnare för arbetet mot antisemitism inom skola och förskola i Malmö.

FÖRSKOLAN VÄRDEFULL PLATS

– För mig är det viktigt att se antisemitism inte som en enskild fråga, utan som del av en större samhällsstruktur som har att göra med rasism och vår syn på svenskhet, inkludering och mångfald, säger Mirjam Katzin.
Judarna är en av Sveriges nationella minoriteter, jämte romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Enligt läroplanen ska förskolan bidra till att skydda och främja deras språk och kulturer.
– Det arbetet uppfattar jag som väldigt underutvecklat. Det handlar om att normalisera olika sätt att vara svensk på, och om att skapa möten med de nationella minoriteterna.
Att de mötena sker redan i förskolan framhåller Mirjam som en särskild möjlighet.
– Förskolan är en så viktig plats för att ge våra barn basen för sin värdegrund, den bas som handlar om att få respekt för sig själv och andra. Förskolan i Malmö erbjuder på många håll också en mångfald som sedan försvinner i skolan, då barnen ofta börjar umgås mer segregerat; en mer jämlik plats, en plats inte minst för nya möten.

MÅSTE PRIORITERAS UPP

Vad kan förskolan göra för att stärka sitt arbete med att förebygga rasism och antisemitism och med att främja kännedom om de nationella minoriteterna? I sin rapport slår Mirjam Katzin fast vikten av att öka kunskapen, fortsätta arbetet med värdegrunden och med ett normkritiskt förhållningssätt till högtider, identitet och kultur.
– Det finns mycket att göra, både i stort och smått: från att ledningen prioriterar upp det breda värdegrundsarbetet både med tid och resurser, till hur olika språk, kulturer och traditioner blir synliga i vardagen på förskolorna.

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.”

sv
sv